Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Carl Santesson
hårdhänt, stundom kommer att spela rollen av moralisk försyn. I
alla dessa avseenden förebilda de tydligt motsvarande drag i
Atterboms vindsånger. Det är icke likgiltigt, att motivet med
lampan-darnas färder till fjärran och vittskilda länder alls icke finnes
antytt i Oehlenschlägers källa, Tusen och en natt: dessa färdberättelser
äro skaldens egna skapelser, och de uttrycka indirekt, i objektivt
fristående bild, samma fantasiens maktkänsla, samma den snabba
förflyttningens och det obundna svävandets magi som mera
programmatiskt förkunnas såsom konstnärlig princip i andra dikter av
Oehlenschläger. Bakom denna Oehlenschlägers åskådning ligger
Schillers estetik, och det är ett intressant sammanträffande att
Atterbom, när han i sina vindsånger inspirerar sig av
Oehlenschläger, också tangerar Tegnér, vilken, även han en gäldenär till den
danske diktaren, ännu djupare med sitt väsen införlivat den
schil-lerska konstläran och omsatt den i en rad poetiska symboler.1 Man
kan direkt avläsa sammanhanget genom att sida vid sida ställa en
strof i Flyttfåglarna, där Tegnérs ljusa optimism närt sig av Schillers
tanke om friheten i det sköna skenets rymd, och slutet av vindarnas
kör i sagospelet. Hos Tegnér heter det, lugnt och glidande:
Och djupt under föttren vi se som en graf
den grönskande jorden, det blånande haf,
der oron och stormen hvar dag sig förnyar,
men vi fara fria med himmelens skyar.
Hos Atterbom uppstämmes en otåligt virvlande final:
Upp, till de brusande
Böljornas lek;
Upp, till de susande
Limdarnes smek!
Menniskan, djuren, i qvalmiga nästen
Lyssna med oro till vingarnas dån;
Vi sväfva fria till himmelens fästen,
Komma med budskap igen derifrån!2
Beroendet av Tegnér ligger i öppen dag: Atterbom återgiver
helt liknande den fria och snabba färden uppe i luften, han antyder
fågelperspektivet ned över jordytan ined ett summariskt intryck av
1 Se för hela detta idé- och motivsamm anhang Bööks Flyttfåglarna i Svenska
studier i litteraturvetenskap, s. 3 ff.
2 L. ö I, s. 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
