Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Grape: Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Anders Grape
för den varma, hvarmed de företagas». Här framhålles även, att
»föremålet för dessa Afhandlingar, likasom för våra Sammankomster
är dubbelt; et allmänt, gemensamt för oss och alla tänkande
Medborgare, et enskilt, lugnets och ordningens bibehållande bland oss,
vid detta lärosäte».— Det första talet riktar sig mot en överdriven
nationalism eller rättare mot den provinsiella partikularism, varav
yttringar kunde förmärkas här och var, ej minst inom studentlivet.1 —
Det andra avhandlar varjehanda ämnen: allmänanda och
medborgar-sinne, frihet och jämlikhet, upplysning men även nödvändigheten
av varsamhet vid dess meddelande o. s. v. Härvid ges bl. a. för
vårt svenska folks vidkommande en rätt sällsam skildring av dess
öden genom tiderna. Den man som i ädelt uppsåt vill undersöka
dess ställning, lara förstå dess olyckor och dessas orsaker i akt och
mening att söka råda bot därpå,
»han skal då finna», menar talaren, »at Svenska Folket ifrån den
stund det åt en Regering öfverlämnade sig, nästan aldrig ägt någon
annan frihet, än den, som kunnat grundas i opinion: at i aldra äldsta
tider, sof des Folkets vaksamhet, genom Regenternes förtjenster; at de
sedan bibehöllo den orättvisa magt de tilvällat sig; at den nya Religion,
såsom den hitfördes, bortblandad med Fabler, tjenade at förskämma
folket: at småningom den enfaldiga dygden försvann: at af tapperheten
blott det grymma blef qvar men icke den billighets princip som
utmärkte våra äldsta Förfäder: at när allmänhetens begrepp så förskämdes,
när den ej mera kunde dömma om sin belägenhet, då skulle orättvisan
och brott öfversvämma; och at uppå deras herravälde grundlades
byggnaden af den despotisme, som ömsom känd, ömsom okänd, tryckt
Svenskarna, nära sju secler.»
Att detta icke var något för de styrandes öron välbehagligt tal
torde vara uppenbart, och samtiden trodde sig veta, att det var särskilt
den sista satsen i det citerade partiet som väckt regeringens misshag.2
1 Om detta tal jfr även nedan s. 232 f.
2 I Hamburger Correspondenten 1793: nr 78 (den 15 maj) meddelas en
skrivelse från Stockholm av den 7 maj, däri bl. a. uppgives: »Das Drucken der
Abhandlungen des vormaligen Studenten-Convents zu Upsala ist verboten worden. Folgende
Worte in einer dieser Abhandlungen sollen zu diesem Verbot die Veranlassung gegeben
haben: » Schweden ward 7 Jahrhunderte hindurch von dem Despotismus baid gedruckt
baid beherrscht». Och Le Moniteur imiversel, som den 23 maj (nr 143, korrespondens
från Stockholm dat. den 30 april) bl. a. omtalat, att »ces étudians font imprimer
le urs statuts civiques et leurs opinions sur les Drotts de I’Homme», kan något
senare (den 29 maj nr 149) ur brev från Stockholm av den 8 maj ge följande
rätt korrekta upplysningar: »Les étudians d’Upsal, dans les feuilles qu’ils font
imprimer, ont avancé des propositions qui ont paru trop hardies. On leur reproche
surtout d’avoir dit d’une maniere trop franche, que le royaume de Suede, depuis
sa fondation jusqu’à ce jour, avait été despotiquement gouverné. En conséquence, le
duc regent a défendu a leur soi-disante convention dlmprimer de pareilles feuilles».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
