Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm: Ett par anteckningar rörande Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Miscellanea
följde han Bengt Horn på en resa till Reval och bör således åter haft
tillfälle att träffa hjältinnan i sin roman.
Då Hiärne i de förut nämnda dikterna besjunger den dyrkades
bortgång, kan han således icke varit inspirerad av den verkliga
Stra-tonices död, utan med all sannolikhet äro de att betrakta som skrivna
i anslutning till ett inom renässansens erotiska lyrik konventionellt
motiv. De äro f. ö. icke de enda, där Hjärne upptagit detta tema.
I »Ähr motgångs last och börda måttelig» (Hanselli s. 67) framhåller
han, att när han förr i sin »kärleks lopp» fick någon »anstöt», kunde
han räkna på medlidande,1 och även om kärleken bragte honom smärta,
fanns det dock alltid en, som kunde skänka honom tröst, men nu är
allt detta förbi:
Tillbar mig än min kärleek dägelig
Förtret och meen
Så lefde liqväl een
Som vederqveckte mig.
Ach att den tij den
Ähr heel framlijden;
Min tröst iag hade för; hvar ähr hon nu?
Ach mig mitt hierta brister vist i tu.
Till slut klagar han över att döden överger honom och han alltjämt
måste bliva kvar i livet. — I ett av Hanselli ej tryckt diktfragment
»Kom kom o liuffua dödh» (D 726 fol. 10 v.) ber skalden döden att
skynda sig att avskära hans livstråd och uttalar sin bedrövelse över
att behöva se
then swåra dagen
att Stratonice
bli jr hedan tagen.
Utgångspunkten för renässansens dikter av detta slag var
naturligtvis Petrarcas sonetter till den döda Laura. I själva stämningen
erinra Hiärnes visor en smula om dikterna i senare delen av andra
boken i Ronsards Odes, »Sur la Mört de Marie», bland vilka f. ö.
finnas rena Petrarcaimitationer. Men även närmare liggande litteratur
hade nyttjat motivet i herdestil, t. ex. Rist i den i Des Daphnis aus
Cimbrien Galathee ingående »Grab-lied / Welches der Hirte Daphnis
sang / als ihm der klägliche Zeitung zu Ohren kam / dass seine edelste
Schäflierin Galathee were gestorben», och Bording i »Ak hvad er det,
at I mig saa» (Poetiske Skrifter 1, s. 264). I en annan av Bordings
dikter, »Ak! gaar I seene Tider, gaar», (a. a. s. 262) kommer Daphnis
från främmande land och klagar över sin herdinnas frånvaro, ett motiv,
1 Sjunde versen i andra strofen, som hos Hanselli har formen: »De fölgde
fast sig sielff förgätande» bör, såsom man kan övertyga sig av originalhandskriften
i UXJB, D 726 fol. 9 v. lyda: »De sörgde» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
