Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Palmblad och Brockhaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Ruben Grson Berg
repade han sina påminnelser. Med det senare sände han den
ansökan om att få sin adjunktslön räknad från 1 jan. 1832, som varit
på tal så länge, och tillfogade:
»Min till Dig lemnade ansökning angående Lönens beräknande
från 1 januari 1830 är tillstyrkt af Consistorium, och är eller blir
det, såsom jag ej annat kan hoppas, af H. K. H. — Men nu är
frågan den, om afgörandet af Anslagsfrågan ännu dröjer en lång
tid. Den hederlige Tjannström] utvecklar mer och mer sin character
af pater omnis cunetationis, och har, såsom jag hör, ej ännu
inkommit med Kronprinsens betänkande öfver Anslagsfrågan, efter en så
oändligt lång tid. Skall nu denna fråga först afgöras i
sammanhang med den stora allmänna Uppfostr. Regleringen, och denna
sak också gå genom hans händer, så fruktar jag, att vi dödliga
menniskor knappast hinna öfverlefva den dag, då hans beslut
mognat, ty tusen år äro för honom likasom en dag.» Han ångrade nu,
att han ej förut, som man rått honom i Uppsala, begärt att få sin
lönefråga utbruten och behandlad för sig. Det var ungefär 2,000
rdr banco, som han ansåg sig ha att vänta, och han behövde dem
ytterligt väl — det var inte bara Brockhaus, som var otålig.
»Jag skyr icke arbeten men jag har derigenom blifvit ryckt från
mitt geografiska arbete, genom hvilket jag tror mig kunnat uträtta
mer än genom Föreläsningar.»
I juli gjorde Palmblad en resa till Östergötland och sökte
Hartmansdorff, då han for igenom Stockholm, men råkade honom icke,
vilket framgår av det närmast följande brevet, som ännu mera
betonade, hur behövlig den begärda penningsumman var: »Till
Ram-ström yttrade Du i mediet af Juni, att Du hade hopp om att före
KronPrinsens resa kunna göra slut på den långa saken. Närmaste
ändamålet med mitt besök var att fråga Dig om denna
förhoppning-gått i verkställighet, eller, i annat fall, när? Jag måste erkänna,
att i mitt läge — en tämligen stor och åt flera håll utbredd
rörelse, baserad på mycket inskränkta capitaler och en credit, som ej
kan vara stor, då all vår egendom nästan endast ligger i böcker —
ett lyckligt slut på denna affaire vore af verklig vigt.» Det
oerhört långa dröjsmålet fyllde honom med farhågor för att han icke
skulle få så mycket, som han hade rätt till, och med verklig
bitterhet utbrast han: »hårdt vore det, om jag, som nu vid 43 år efter
det trägnaste arbete ej hittills af det allmänna uppburit en fyrk,
skulle förlora 1000 Rdr på den fördröjda regleringen.» Hans far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
