Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Palmblad och Brockhaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmblad och Brockhaus 51
stiftning o. s. v. hade han studerat sedan tjugu år med särskild
grundlighet och önskade övertaga detta fack: »ich könnte vielleicht
(ohne Hoclimuth zu sprechen) mehr leisten als jemand ein Deutscher,
den ich kenne, mit Ausnahme des herrlichen Ritters. — Ich bitte
Sie dies nachzudenken, und nicht darum die Anerbiethung zu
ver-werfen, weil die aus dem barbarischen Thule ist.» Erbjudandet
antogs, och meddelanden om sända artiklar inflyta sedan titt och
tätt i breven. Jag kan här icke närmare ingå på dessa Palmblads
artiklar.
I den ovan flera gånger nämnda »Blätter f. lit. Unterhaltung»
skrev Palmblad likaledes ganska mycket, ehuru det ibland av olika
skäl uppstod ett mellanskov; någon gång (såsom 1837) ersattes han
då av någon annan penna från Sverige, varjämte enstaka svenska
arbeten i tysk översättning anmäldes av andra, så att man måste
erkänna, att Sverige verkligen var synnerligen fylligt och väl
representerat i tidningen. Att Brockhaus, som Palmblad med
tillfredsställelse antecknade, satte ett betydligt värde på hans bidrag, framgår
bl. a. av den plats och stilsort, som Palmblads artiklar i regel fingo
och av en sådan utmärkelse som att ibland de rätt få artiklar ur
det nya konversationslexikonet, vilka som prov på hur detta skulle
taga sig ut 1832 meddelades i tidningen, var Palmblads
levnadsteckning av Georg Adlersparre den första (bilagan n:o 5, den 8
mars). Den långa och utförliga artikelserie, som Palmblad lämnade
detta år (i n:o 9—12, 27, 28, 40, 41, 134—136, 159 och 160), och
som behandlade de senaste årens historia och inre politik, litteratur,
konst, musik och vetenskaper, förtjänar särskilt nämnas. Med mycket
eftertryck framhöll han där de anmärkningsvärdaste litterära
nyheterna, särskilt Runebergs »Dikter» — dennes »Elgskyttarne» fingo
året efteråt varma lovord (n:o 177, för den 26 juni; säkerligen har
Palmblads ord haft betydelse för tillkomsten av de första tyska
översättningarna av Runeberg (se W. Söderhjelm i »Profiler ur finskt
kulturliv», uppsatsen »Runeberg inför utlandet» s. 7 ff.) —, Fredrika
Bremers, Axel Fryxells, Samuel Ödmanns och Læstadius’ prosa;
även arbeten sådana som Almquists »Svenska språklära», vilken
också inhöstade lovord, blevo omnämnda. Han fick också tillfälle
att tala om och försvara sitt eget stora geografiska arbete. För
utlandet skildrade han som bilagd striden mellan akademister och
romantiker: »Seit mehren Jahrén aber ruht dieser Streit gänzlich;
die Phosphoristen, nicht mehr von jugendlicher Begeisterung glühend,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
