Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Henry Olsson
schleierinacherska lika väl som av schellingska och swedenborgska
element.1 Till sin grundkaraktär är läran mystik. Den vädjar till
känsla och icke till tanke. Den har sin utgångspunkt i ett credo’
och den tar framför allt sikte på uppbyggelsem omentet, människans
religiösa lyftning. Samma karaktär av trosurkund och evangelium
ha Almquists övriga skrifter från denna tid, icke minst den
himmelska skildringen av mänsklighetens slutliga mål i den saliga
idyllen, Murnis. Ett brev från Hazelius till Wærn av den 20 juli
1820 säger om detta verk: »Wi hafva läst Murnis. Der är
Källådran. Då Wi blifva törstiga gå Wi till källan. Gud har förlänat
Honom [Almquist] med många herrliga gåfvor, men ej för hans egen
skuld, allt godt här i Verlden existerar blott i sina Verkningar:
han är således skyldig att upbygga oss och finner säkert sin
up-byggelse tillbaka i sitt meddelande med oss. Hvarföre? Ty wi
sträfva Alla till samma Mål — d. ä. Wi äro Wänner.»
Det finnes många vittnesbörd om att MannaSamfund betraktat
sig som en ecclesia militans, och det ges även många ytterst
exalterade uttryck för dess heliga iver. Belysande äro n ågra brev från
Hazelius till Jonas Wærn, med vilken han blivit närmare bekant
mot slutet av år 1819 och funnit vara en stark, lugn oeh till det
yttre kylig men på samma gång mottaglig natur. I ett brev den
12 aug. 1820 påminner Hazelius om att de båda varit på ett
samlingsfält »liksom Christenheten vid Clermont» och tagit korstecknet,
som ej får svikas, förrän Oriflammen är uppsatt på den heliga
stadens murar. I hänförd inspiration tecknar han den frommes
makt över både natur och konst: »allt är till vår tjenst — för ett
heligt Sinne äro alla Helgedomar upslutne — Salige äro de
Ren-hjertade ty de skola se Gud. Wi stå Menniskorna såsom
Gudomens sanna Hierophanter — såsom utskickade af Gud för att
lifgifva hela Naturen, såsom Själen Kroppen — och allt får Lif rundt
om Oss i samma mån som wi få sjelfve Lif — allt dör omkring
oss då wi döda wårt inre.» Som Wærn meddelat, att han ansett
det för sin kallelse att bliva präst, svarar vännen, att om han blott
1 Utom Swedenborg och Schelling, varom Lamm (a. st. passim), läste
Almquist redan under Uppsala-tiden även Spinoza, enligt hans ovan omtalade egna
meddelanden till C. W. Bergman. Troligen lärde han också känna Schleiermacher
under studietiden. Det kan påpekas, att biskop E. A. Almquist, hos vilken
brorsonen lär ha bott under hela sin Uppsala-tid, hade den tyske romantikerns skrifter
i sitt bibliotek (enligt bokauktionskatalogen, tryckt 1832) samt att han omtalar
dennes verk i sin brevväxling år 1814 (O. Hippel, Studier till predikans historia
under nyromantiken I, 1924, s. 105).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
