Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MannaSamf und 71
som den från Herrnhut, och frändskapen med Thorild betingades
redan av deras gemensamma utgångspunkter hos lärofäder som
Swedenborg, Rousseau och Spinoza. Rousseauansk
antikonventio-nalism och götisk patriotism ingå hos Almquist en intim förening
och visa sig tillsammans med ännu ett element, den
swedenborgska äktenskapsuppfattningen, redan vid hans första framträdande, i
den värmländske lantmannens gestalt i »Hvad är kärlek?» Göticismen
dokumenteras också av Manhemsf örslaget, och den götiska litteraturen
betraktas där som en viktig bildningskälla — Lings Agne och
Thorilds Göthamannasånger lika väl som »det herrliga skaldestycket»
Vikingen och Odalbonden. Det torde emellertid numera vara en
överloppsgärning att ånyo dröja vid de rousseauanska och götiska
impulserna i Almquists ungdomsutveckling, då dessa utförligt ha
ventilerats av mina föregångare, och vad intrycken från Thorild
angår, ha dessa tämligen uttömmande angivits redan i Lysanders man
kan väl i våra dagar säga klassiska monografi över diktaren.
Den konturteckning, som i det föregående getts av
Manna-Samfunds yttre förhållanden och inre liv under påverkan av olika
bildningselement, må tjäna som bakgrund för en utförligare
exposé samt försök till analys av förbundets principiella innebörd
och idéåskådning. Det är en uppgift, som i viss mån försvåras av
sällskapets huvudkaraktär att vara en institution, som i sin
syftning till religiös uppbyggelse och klargörande av livsproblemen
eftersträvar största möjliga frihet från bindande dogmer och
programpunkter. En följd av denna förbundets fria läggning är också,
att så få direkta hänsyftningar på detsamma finnas i
källuttalan-dena, vare sig i kretsens brevväxling eller i tryck. Till förbundets
karakteristik skall jag här sammanställa några sådana omnämnanden
med dess lag och övriga statuter.
Av tryckta källor äro egentligen endast att påvisa tvenne
samfundets diskussionsprotokoll, »Tankar om Syndafallet» och »Tankarom
Guds Ord», som utgåvos av Sturtzenbecker resp. åren 1827 och 1832
och som framdragits ur glömskan av Olle Holmberg.l I den senare
publikationen omtalas sällskapet såsom »et Manna-Samfund
bestående af några få sannings vänner», i den förra anges ej dess
1 Kronologien i Törnrosens Bok. Samlaren 1919, s. 194 n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
