Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MannaSamf und 115
räddning, ådagalägga bärkraften av en med sann tro omfattad idé.
Bosättningen i Värmland kan därför betraktas som epilogen och
den naturliga avslutningen av MannaSamfunds-perioden i Almquists
liv. Vad angår kretsens uppfattning av densamma kan man
slutligen anföra ännu ett par brev av Janne Hazelius. Den 28 juli
1823 skriver han om detta ämne till Almquist: »Hvilken Helhet!
Ett helt Lif ställdt efter en idée, och en idée som tillika är
Uni-versi, som är Religion; ja detta är just Religion!» Och den 6 dec.
1824 fäller han i brev till samme adressat sitt bekanta yttrande om
realiseringen av »ett Lefnadssätt som till sin Natur är Poesie.
Poesien har varit en Sak: Wi willja att Sakerna skola bli Poesie.
Poesien skall öfverflyttas från Pappers-upsatser till Lefvande Ting
och upträda i Sammanlefnad, Gerningar, Ägtenskap, upfostran,
hushållning.» Om den ignis ar dens, som uppbär MannaSamf unds
strävanden, kan man ej misstaga sig. Men den var ej nog för
realiseringen av den lantligt-äktenskapliga idyll, som var kretsens stora
dröm och vars misslyckande satte inseglet under kapitulationen med
dess speciella åskådning. Hoppet att kunna genomföra ett
levnadssätt, där sakerna voro poesi, visade sig vara en stor chimär, men
under försöket att förverkliga detsamma hade Almquist gjort
erfarenheter och förvärvat insikter, som med tiden skulle tillåta honom
att verka för en poesi i sak.
I det föregående har antytts, att MannaSamfunds febrila
religiösa överhettning varit den atmosfär, som givit växtkraft åt
Amo-rinas stämningar och spekulationer. Man möter i själva verket
upprepade gånger i kretsens brevväxling partier, som på ett
oemotståndligt sätt erinra om Almquists stora verk från denna period.
Jag nämner som exempel ett brev från Hazelius till Wærn 12 juli
1821, där han pekar på Frälsarens uppenbarelse som det
nödvändiga centrum i den kommande litteraturen och tillfogar följande
karakteristiska parentes: »Almqvist en af dem som sett Honom».
Eller man kan anföra en passus ur ett brev växlat mellan samma
personer 12 april 1821, där Hazelius framställer det egna kotteriet
som en samling »den nya Tidens Barn», vilka skola avkläda sig%
»Nattens Gerningar» och påtaga »den nya Dagens Skrud», även
om de härför komme att lida förföljelse av världen. »Wi stå ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
