Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Nya Almquistfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Ruben G:son Berg
Man talade mycket om denna Salongs prydnader som på
Eau-binhay var favoritrummet. Man samlades der alla dagar. Sir
Patrik teknade ifrigt efter de uppgjorda Förslagerna: Lady Sophia
rättade ofta den unge Konstnärens hand, med en snillrik
anmärkning1.
7 B.
Såsom den bleknande, men lugna aftonen efter en het, färgrik
dag1 så var lef nåden i Skottland för denna Historia. Minnet af
Sverige stod för Judith med ofta sköna, men2 förskräckliga drag.
Detta aftonlif var i Js Själ en stilla blek3 spegel efter de brusande
Vågor, som förut svallat derinne. — Svalkande och mildt4 lade
sig ait.
Ofta stod hon på en hög bergspets i Raubinhays skog och
blickade åt nordost när Solen geck upp — hon såg då öfver
Hafvet, och viste att der under Solens uppgång lågo Danmark och
Sverige. Men när om aftonen Dagens fakla sänkte sig stupande,
än sken öfver Vesterhafvet öfver Fingals Öar i Hebridernas krets
vid5 Skottlands sida, då sade Judith ofta: O Sol, du som har varit
Eldens flammande Konung nu sjunker du, att svalkas i
Aftonhafvet — nu är du blott Eldens Hamn!
Det var den svenska Grefvinnans sed, att tillbringa sin mesta
tid i grottor eller på höga klippor. — Wi kalla henne den Svenska
Grefvinnan, efter Skottarnes the Swedish Countess, den enda
benämning hvarunder Prinsessan Judith här var känd; och som
förekommer hemlighetsfull, liksom hela hennes Person i detta land.
Det är bekant, att titeln Grefve icke denna tid var bruklig i norden,
så att detta Namn helt och hållit blifvit fingerad i Britannien,
troligen efter Sir Bruces exempel och Judiths egen Önskan, som här
hvarken vill vara känd för en ättling af Konungar eller för en
Nunna. Hon hade väl med djerf kraft afsagt sig Waldemar och
detta till den grad, att när underrättelsen nådde henne om denne
1 ä fr det bleknande, men lugna Aftonlifvet efter en het, eldig och skön dag,
2 ä fr men eldiga och
s ä fr i hennes sinne en stilla blekblå
4 ä fr Svalkande, stilla
5 ä fr på andra sidan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
