Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Ågren: Till striden om prästbildningen under 1830-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Sven Ågren
prästbildningens förläggande till universiteten. Seminarierna
tillgodosågo emellertid så gott som uteslutande den praktiska sidan
av utbildningen och först genom de 1831 utfärdade kungliga
breven av den 12 mars för universitetet i Uppsala och av den 17
september för universitetet i Lund blev även för den teoretiska
utbildningen prästerlig ämbetsexamen vid universitetet i lag föreskriven.
För att få undergå prästexamen vid domkapitlet fordrades
hädanefter att ha vid teologisk fakultet avlagt godkänd dimissionsexamen
och därefter ha deltagit i vissa praktiska övningar.
Den skärpning av fordringarna för inträde i prästämbetet, som
1831 års författningar inneburo, och den »ius improbandi», som de
gåvo de teologiska fakulteterna, mötte på sina håll kritik. Den
kom särskilt till uttryck i prästeståndet vid 1834—35 års riksdag.
Den mest betydande bland kritikerna var C. A. Agardh. Han gick så
långt, att han yrkade att den egentliga teologiska utbildningen
skulle förläggas till domkapitlen, vars teologiska avdelning skulle
bilda en särskild undervisningsanstalt för prästkandidaterna. Något
beslut om sådant yrkande blev icke fattat i prästeståndet, men
däremot lyckades Agardh vinna majoritet för att i en skrivelse till
Kungl. maj:t ståndet anhöll, att domkapitlen måtte bibehålla sin
rätt att pröva de blivande prästerna utan hinder av vitsord från
teologisk fakultet eller annan auktoritet. I skrivelsen hade ståndet
f. ö. anhållit om infordrande av utlåtanden från vederbörande
myndigheter över de nya examensförordningarnas verkningar.
Skrivelsens avsändande var motiverad av att 1831 års
författningar endast skulle gälla »på försök» under en tid av fem år.
Kungl. Maj:t villfor prästeståndets uttalade önskningar, så till vida
som Kungl. Maj:t efter att först ha hört de teologiska fakulteterna
och kronprinsen-kanslern den 7 sept. 1836 infordrade domkapitlens
yttranden 1) ang. verkningarna av 1831 års författningar på
tillgången av präster och på deras kunskaper och skicklighet och
2) ang. eventuellt behövliga ändringar i och tillägg till dessa
författningar.
Det var i denna situation, som Reuterdahl, vid denna tid
professor i Lund, grep in i striden. Han gjorde det, såsom i det
föregående nämnts, genom att utsända en granskning av de
»Handlingar rörande prestbristen i Lunds stift samt prestbildningen vid
rikets akademier», som Agardh och Bruzelius kort förut utgivit och
där Agardh i form av »anmärkningar och upplysningar» ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
