Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantikern Stagnelius. II. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantikern Stagnelius 23
Bredde sig älskande ut, så vidt som equator och poler,
I sin mystiska krets, famna den ändlösa rymd;
Mängde sig djerft i änglarnas chor och, med lekande händer,
Kärlekens rosenband mellan äonerna knöt. —
Adam med Eva firade då, i skuggan af Edens
Palmer, sin brudnatt än; Psyche, ur bojorna löst,
Sökte och fann sitt hjertas idol, den himmelska Amor,
Och försoningens stund slog i de Evigas sal.
Åter jag var i min älskade däld, min älskade hydda,
Och i ett glädtigt Nu byttes mitt heliga Förr.
Av de fyra fakta, som De Quincey anfört såsom karakteristiska
för sina narkoser, äv just ett sådant upphävande av känslan för
tid och rum det mest egendomliga. Han säger i ord, som teckna
adekvat samma själstillstånd och utvecklingskurva som Stagnelii
drömskildring (a. a., s. 435):
The sence of space, and in the end the sens of time were both
powerfelly affected. Buildings, landscapes, &c; were exhibited in
proportions so väst as the bodily eye is not fitted to receive. Space
swelled and was amplified to an extent of unutterable and
selfre-peating infinity. This disturbed me very much less than the väst
expansion of time. Sometimes I seemed to have Ii ved for seventy or a
hundred years in one night; nay, sometimes had feelings
representative of a duration far bey ond the limits of any human experience.
Det artificiella paradiset »Opium» är en Lycksalighetens ö
också i den meningen, att en dag där är som många år.
Denna känsla av att både själen och tingen förstoras under
opieruset är icke en individuell förnimmelse hos Quincey, utan
betecknande för det narkotiska tillståndet i allmänhet.1 För en
romantiker måste denna förnimmelse te sig som en upplevelse av
evighet och oändlighet.
Genom opieruset har kanske ej så mycket nytt kommit till.
Denna böjelse för fantastiskt kosmorama är hos Stagnelius ett både
personligt och tidstypiskt romantiskt drag. Men redan
förefintliga romantiska dispositioner ha stärkts, synerna ha intensifierats.
Huru olika äro ej Atterboms blonda ljusa vakendrömmar, i
synnerhet från psykologisk synpunkt, och Stagnelii drömrika narkoser!
1 Ett karakteristiskt parallellfall anföres av E. v. Bibea (Die nark.
Genuss-mittel, Nürnberg 1855, s. 215). Han låter en Dr Madden berätta:
»Dritthalb Stunden nach der ersten Dosis wurden meine Lebensgeister
merk-lich aufgeregt. Das Angenehme dieser Situation scliien in einer allgemeinen
Aus-dehnung des Geistes und Stoffes seinen Grund zu haben. Meine Fähigkeiten
sehienen sich zu erweitern. Jeder Gegenstand, der ich ansah, kam mir grösser
vor; — — —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
