Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nyfunnen dikt av Stagnelius. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En nyfunnen dikt av Stagnelius 115
inackorderad hos den bekante wolffianske filosofen Nils Wallerius
och hade förmånen av hans personliga umgänge. År 1753
försvarade han en kuriös latinsk avhandling Om spöken, vilken den
lärde filosofen författat och vari denne efter den wolffianska
filosofiens stränga metod bevisade spökens existens.1 Efter att ha
förvärvat magistergraden i Greifswald tjänstgjorde Bäckerström ett par
år vid domkyrkan i Kalmar som predikobiträde till biskop Beronius.
Därefter utnämndes han 1759 till amiralitetspastor och tjänstgjorde
som sådan på örlogsflottan under det pommerska kriget. År 1765
erhöll han Ljungby pastorat i Kalmar stift och verkade där till sitt
livs slut 1786.
Prosten Bäckerström var tvenne gånger gift, första gången
med en dotter till biskop Beronius, sedermera Sveriges ärkebiskop,
andra gången med Emerentia Hoppenfeldt. Det senare giftet
välsignades med tre barn, vilka alla dogo vid unga år. I N". Löfgrens
år 1836 utgivna Tjenstemän vid församling arne och lär overicen uti
Kalmar stift, varur ovanstående biografiska data hämtats, ges
följande slutkarakteristik av prosten Bäckerström: »Han var en nitisk
och rättsinnig själasörjare, predikade gammal och oförfalskad
christendom samt gynnade och försvarade med kraft yngre prester,
som i detta fall tänkte lika med honom. Han införde, först af alla
i detta stift, nattvardsungdomens konfirmation uti sina församlingar,
hämtande anledning dertill af Kongl. Br. d. 19 Febr. 1718.»
Prostinnan Emerentia Bäckerström prisas för sin stora
välgörenhet och sitt fromma kristliga sinnelag. Det heter om henne i den
nyss nämnda skriften: »Enkefru Doktorinnan E. B. M.
Bäckerström . . . bodde på Kölby gård, der hon afled d. 11 mars 1817,
altid oförgätlig, icke blott för den betydliga förmögenhet hon ägde,
utan äfven för dess frikostiga användande till fattiges understöd
och andra christliga ändamål. Westrums nya kyrka i Tjust, det
prydliga socknemagazinshuset i Ljungby, ett förträffligt orgelverk i
denna kyrka och andra varaktiga minnesmärken af hennes
gifmildhet, skola länge erinra en tacksam efterverld om hennes tillvarelse.
Hon ligger begrafven jemte sin man i en murad och hvälfd graf
under golfvet på norra sidan i koret af Ljungby kyrka. Grafven
är tillsluten af en masiv jerndörr och nyckeln inkastad. Doct.
Bäckerströms contrefait förvaras i sakristian,»
1 Jfr min uppsats Jakob Fredrik Neikter, Samlaren 1913, där det lämnas en
redogörelse för denna avhandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
