Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nyfunnen dikt av Stagnelius. Av Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En nyfunnen dikt av Stagnelius 119
Man kan finna parallellställen till denna strof både i odet Till
Bygden, som är skrivet 1817, och i dikten Stjernorna, som härrör
från Stagnelius’ teosofiska period.
Calmar-Posten innehåller ofta poem, men de äro i allmänhet
mycket medelmåttiga; somliga av dem äro rena pekoral.
Stagnelius’ vackra gravdikt verkar som en aristokratisk främling i denna
skara. Men hans dikt skiljer sig från dem även till stavningen.
Uppenbarligen går Stagnelius’ egen stavning igen i trycket. Det
är utmärkande för Stagnelius att ända till 1818 stava orden hjärta,
stjärna och hjässa med ä. Alla tre orden förekomma i dikten
stavade med ä. I andra dikter i samma årgång stavas ordet hjärta
regelbundet med e; ofta förekommer även i dessa dikter
bokstavstypen w i stället för v.1
Jämför man det ungdomliga namnsdagspoemet och gravdikten,
så förete de båda poemen vissa likheter, men det ligger emellan
dem en rad av år, som beteckna en oerhörd poetisk utveckling.
När är namnsdagspoemet skrivet? Böök yttrar därom i sin
monografi (s. 67): »Skulle man gissa vad som vore det äldsta av de nu
1 Ur N:r 3
Må hoppets öga på en mild försyn
Få winka lugnet fram till Edert hjerta,
Få winka motgift för hwarenda smärta
N:r U Mitt hem
Se! ren hon flätar armen så fast kring mig
torkar min panna med Cheveluren,
hviskar ett välkommen! uti mitt öra, ned till mitt hjerta
Himmelska drömmar! gäcken ej mera mitt blodsqualda
hjerta
N:r 23 Efter Therup
Han som en dag skall werlden dömma,
Mildt leende wårt hjerta böd — — —
Wet, Domarn ser, från fästets band
Till hjertat förr, än till din hand
N:r 36 T ante Barbros klagan
Högmodsandan hwarje själ besitter,
Den i allas hjertan insteg fått;
Man sig spökar ut med flärdens glitter
Liksom wore man en docka blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
