- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 6. 1925 /
121

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nyfunnen dikt av Stagnelius. Av Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En nyfunnen dikt av Stagnelius 121

Förlorad rinner ej den fromma tår,

Som rörda minnen vid dess altar pressa,

Han kallar Änglars vård i Dina spår

Och gjuter glädjens olja på Din hjessa.

Med fjedern sänkt i morgonrodnans glans,

Och sången lärd i Kastaliders gille

Och locken krönt af Snillets murgrönskrans,

Jag glansen af Din ära måla ville.

Men själens lyftning fåfängt känslan dref

Mot Diktens zoner. Ack! ur druckna händer

Föll gyllne Harpan. Sången ägnad blef

Åt Helgons chor på Evighetens stränder.

Som stjernor blixtra opp i Hesperns fjät
När Vesterns moln i purpurmantlar höljas,
Skall Du i åldrens stilla Majestät
Af lugna fröjders myriader följas.
Och sist, när sent Din himlaburna själ,
I helgonstrålar krönt af Samvetsfriden,
Ur Mamres lundar höjs, till evigt väl,
Höjs öfver ödet, vanskligheten, tiden,
Skall tacksamheten, höljd i Sorgens skrud.
I känslotårar till Din grafvård skrida,
Och Minnena, vid lutans klagoljud,
Kring helga Urnan, hjertats lager vrida.

Redan B. J. Simonsson har anmärkt, att man i detta poem
kan höra en fosforistisk klang, och Cederblad har sedan ytterligare
understrukit, att man i poemet märker intryck av
Phosphorosprologen. Helt säkert ha de rätt. Sådan poesi skrevs i Sverige
omkring 1810 endast av fosforisterna, och den unge Stagnelius hade
tvivelsutan gjort bekantskap med tidskriften Phosphoros, då han
diktade sitt granna bombastiska födelsedagspoem. Även den
berömda Phosphorosprologen är ett födelsedagspoem; den skildrar
den nya poesiens födelse under bilden av en soluppgång.

Om denna uppfattning är riktig, kan Stagnelius’ dikt dateras
till något av åren 1811 eller 1812. Den måste vara senare än
första häftet av Phosphoros, som utkom 1810. Emerentia-dagen,
som var prostinnan Bäckerströms både namns- och födelsedag,
inföll den 23 jan. Dikten bör rimligtvis ha tillkommit vid någon
familjefest i Kölby, där Stagnelius deltagit, då han vistades i Kalmar.
Till stiftsstaden flyttade Stagnelius’ familj från Gärdslösa på Öland
först på våren 1810. Höstterminen 1811 tillbragte Stagnelius i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1925/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free