Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundet Runas protokoll. Av Torsten Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Torsten Eklund
om den fäller en sådan dom, öfver hvilken förf. här uttrycker sitt
ogillande, emedan en person, som har ett godt hjerta men saknar
snille och likväl uppträder såsom sångare icke kan beklaga sig öfver
att han ej blir rätt uppskattad, då han ej förmår att låta verlden
känna sitt inre eller ge åt rörelserna inom sig ett motsvarande
uttryck i dikten. Fann formen något missvårdad, ehuru han ansåg
några verser vara mycket vackra.
K förfäktade äfven samma uppfattning utaf frågan och ansåg
författarens omdöme om verldens domslut alltför pessimistiskt i en
tid, då kritiken i allmänhet går i en sundare riktning. Berömde
för öfrigt utförandet.
P fann inkonseqvens i tankarne, då förf. på ett ställe i dikten
är bitter af samma anledning, som sedan likväl tillåter honom vara
förnöjsam.
K yttrade, att förbundsbröderna helt och hållet missförstodo
diktens mening. Här talades om medelmåttiga sångare, som ej gjorde
anspråk på konstnärsnamn, men endast sjöngo för att måhända hos
några nedlägga sitt ädla säde. Dessa sångare hånades af verlden,
och mot denna kärlekslöshet opponerade sig författarens dikt.
Verlden och kritiken borde fästa afseende vid den impuls, som drifvit
sångaren — hvilket de nu för tiden nästan aldrig gjorde.
5.
Uppläste P På SanJct Nikolai ruin1, hvilket poem vann allmänt
erkännande af de förbundsbröder, som yttrade sig om detsamma.
6.
Beslöts, att nästa sammankomst skulle hållas måndagen den 25
i denna månad.
Stockholm som ofvan
n
ordförande för sammankomsten.
Granskad och gillad
Y
Stockholm d. 25 Juli 1870.
1 Pd Sankt Nikolai ruin förekommer i fyra kända versioner. Äldst är
troligen den, som avtryckts av Zetteelund i Stockholms Dagblad 28/i2 1919 och som
författats i juni 1870. Eedan samma år har Steindbeeg företagit en lättare
omarbetning, som nu återfinnes i Samlade Otryckta Skrifter II. Nästa gång
förekommer dikten tryckt i Najaden 1874 i väsentligt nytt skick. Slutligen ingår i
Dikter (1883) den sista versionen, som bygger på 1870 och 1874 års redaktioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
