Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Alf Kjellén
imitation som dramatiskt attribut, där också »depositio» och
»elevatio» ägde rum. Då man nu finner mycket få fall, i vilka
»visitatio» (besöksscenen) förekommer utan de bägge andra bruken,
men omvända förhållandet är tämligen vanligt, förefaller det
sannolikt, att »depositio» och »elevatio» voro av äldre datum i den
medeltida liturgien. Om man sammanställer härmed samhörigheten i
händelseförlopp och det gemensamma användandet av graven, är
det ganska antagligt, att verkligen de bägge tidigare halvdramatiska
sedvänjorna givit impuls till utveckling av det dramatiska
elementet i »visitatio».1
De tillsatser i Linköpingstexten, som fogats till den dramatiska
grundformen, äro ej svåra att härleda. För att först nämna
»Ve-nite et videte ete.» (från Matt. 28, 6) är denna sats förmodligen
det första tillägget till de »ursprungliga replikerna» och kom
framgent att höra till det traditionella stoffet. I enlighet med bibeln
placeras det vanligen efter »Non est hic ete.» (Lange, a. a. s. 33).
Som man ser, avviker här Linköpingstexten ej från den vanliga
formen.
»Cito euntes ete.» torde här ha en äldre och sedermera ej fullt
så vanlig avfattning. Enligt Lange (a. a. s. 44) har man fem fall
1 Helt nyligen har Klappeb i Zeitschrift für deutsche Philologie (L. Heft
1923, I, s. 46 f.) framlagt en rätt uppseendeväckande men knappast hållbar hypotes
om det liturgiska påskspelets uppkomst. I en handskrift från 1300-talet har
förf. funnit en avskrift av en Ordo divini officii, som under korstågstiden brukades
i Jerusalem. Här återfinnes »Quem quaeritis ete» i den enklaste formen; dialogen
skall efter procession till gravkyrkan utföras av tre klerker »in modo mulierum
iuxta consuetudinem antiquam» och två andra klerker föreställande änglar.
Klapper drar mycket vittgående slutsatser ur detta dokument: icke blott »Quem
quaeritis »-texten utan också den dramatiska fördelningen av texten härstammar från
Jerusalem.
Förf. finner onekligen stod för sin teori i den omständigheten, att talrika
processionsriter i anslutning till den heliga gravens kyrka äro tidigt dokumenterade
i Jerusalemsliturgien. Men för övrigt äro de bevis, som han framlägger, ej
synnerligen starka. Klapper finner det osannolikt, att påskdramat i denna form
införts med korstågsfararna till Jerusalem från Västerlandet, ty — såsom han påstår
— på det senare hållet hade vid denna tid påskdramat nått en mycket högre
utveckling. Han glömmer, att där jämte de utvecklade formerna fortfarande
existerade de korta versionerna (jfr ovan s. 12). Det finns således ingenting, som hindrar,
att den primitiva formen införts till Jerusalem från Västerlandet.
Klappers text representerar för övrigt ej alis det mest primitiva stadiet, då
utförandet ej är förlagt till högmässan, som vanligen är fallet med Västerlandets
tidigare och mera outvecklade versioner utan till matutinen i likhet med den
senare traditionen där.
Som ovan påpekats tyder åtskilligt på ett samband mellan »visitatio» och
»depositio» och »elevatio». Klapper bar sökt lösa ursprungsfrågan utan hänsyn
till detta problem. Han har ej ens upplyst, om »depositionen» och »elevationen»
finnas omtalade i Jerusalemstexten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
