Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiecks prosa och »Lycksalighetens ö». Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIECKS PROSA OCH "LYCKSALIGHETENS Ö"
Av
CARL SANTESSON
År 1812 utkommo de tvenne första delarna av Tiecks
»Phanta-sus», år 1816 den tredje och sista. Efter en långvarig tystnad
framträdde diktaren härmed ånyo inför sin publik med ett enbart
skönlitterärt verk. I »Phantasus» förenade han en brokig
samling-äldre och nyskrivna arbeten, dramer, berättelser, sagor och poemer,
och sammanband alltsammans till en helhet genom en resonerande
novellistisk ram. Tieck fingerade, att några unga män, samtliga
mer eller mindre skalder, råkas hos en gemensam vän, ägaren av
ett slott på landet, och under den behagliga sommarsamvaron med
de känslofulla, litterärt intresserade damerna i familjekretsen i tur
och ordning föredraga vad de författat. Inledningsvis lär man
småningom känna sällskapet, och under de samtal och meningsutbyten
som inleda och följa uppläsningen av varje ny sak klarna de
individuella fysionomierna, medan samtidigt fantasirymden kring
diktverken spänner sig allt vidare. Ur de läsandes och lyssnandes
relationer av vänskap eller kärlek framväxer en ny novell, och de olika,
ytterst växlande poetiska skapelserna, foga sig samman till en estetisk
totalitet, skola åtminstone enligt berättarens avsikt göra det. Denna
ramskildring måste avgjort räknas till det bästa Tieck gjort.
Visserligen förmår läsaren icke att djupare intressera sig för och
fasthålla de ganska likgiltiga personliga särdragen hos denna krets av
älskvärt vurmande, av Tieck ofta självironiskt tecknade dilettanter,
som sysselsätta sig med att bilda sin samvaro till ett konstverk och
med en i estetkotterier icke alldeles ovanlig svaghet prägla
intelligenta och fantasifulla anmärkningar om synnerligen oviktiga ting.
Men å andra sidan låg en dylik berättarform särskilt väl till för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
