Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almquists Sviavigamal 173
antaganden. Innan Richard Furumo begynner Sviavigamal, säger
han: »Då utber jag mig likväl, att först få omtala Odins ankomst
till Norden, därpå Håtunasagan, och så Sigtunasagan, med alla sina
demisagor, vilket i själva verket intet annat är än kapitel: så
Onsala-sagan, så Uppsalasagan — ack, minsann blir det icke något.»1 Här
finnes ej Valtuna saga upptagen, då Almquist däremot omnämner
en annan, Uppsalasagan, som saknas i sagocykeln! — I
manuskriptet till det andra av de två bevarade företalen har Almquist
senare med blyerts tillskrivit namnen på de olika sagorna, och här
finnes ej heller Valtuna saga medtagen: »Det är först Håtuna saga,
så Sigtuna saga, så Odensala saga, [så Upp]2 sala saga och sedan
alla de sagor som efter komma».3 — Som synes måste Sviavigamal
tidigare haft ett annat utseende. JPurumos yttrande i
imperialoktav-upplagan 1849 måste otvivelaktigt vara en rest från en tidigare
avfattning. Holmbergs förmodan, att sagocykeln lämnats till
tryckning redan 18424, får härigenom ett synnerligen kraftigt stod.
När Almquist med den vetenskapliga avhandlingen om Nordens
betydelse något av åren 1843—45 åter kastade sig in på
fornhisto-riens område, upptog han tydligen på nytt arbetet med sina sagor.
Omåttligare som han ju blev med åren, utvidgade han nu också
planen. Innan han gav sig in på en skildring av vanernas rike,
»Uppsala välde», ville han utförligare redogöra för Sigge
Fridulfs-sons rike, »Sigtuna välde» (se Brevet, sid. clxxii och Sviavigamal,
sid. 264). Följaktligen lade han Uppsalasagan åt sidan tillsvidare
och begynte utvidgningen av sagocykeln om »Sigtuna välde» med
Valtuna saga. Vilka skildringar denna första avdelning av
Sviavigamal för övrigt skulle omfatta, få vi närmare reda på sid. 260—61:
det är berättelsen om, »huru Gylfe kom till Sigtuna på gästabud
och sånger», om Njords, Yngves och Thors »valfärder och äventyr
i de okända landen», om »huru Skade kom till Odin, huru Njord
en tid vistades på Noatun, och huru han vart drott i Sigtuna, efter
Sigges död» o. s. v.
Samtidigt med Valtunasagans författande har sannolikt också
Odensala saga undergått en omarbetning. Ekholm har förmodat,5
att berättelsen om de två jotadekorna Liuvandel och Anavej, som
1 Minnesfest den första april, sid. 25.
2 Det inom klämmer sätta partiet är oläsligt enl. Holmberg.
3 Anm. till Sviavigamal, sid. 398.
4 Saml. Skr. Id, Ini. sid, vin.
5 A. a., sid. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
