Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström: Bidrag rörande Boetius de Dacia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag rörande Boetius de Dacia 43
ett rykte (’dicuntur’) — hade en längre tid förflutit, kunde man
möjligen ha väntat sig en något annorlunda formulerad vändning.
Och nu återvända vi till biskop Henriks testamente av 11 april
1283. Onekligen faller efter den föregående berättelsen ett nytt
och intressant ljus över den passus i testamentet, vari biskopen
förordnar, att en summa av 100 parisiska livrés skola å fru Ulfhilds
vägnar utbetalas till magister Boetius ’qui est in curia’. På ett
överraskande sätt synes man här få bekräftelse på Mandonnets
logiskt välgrundade förmodande, att Boetius de Dacia framlevat sina
sista år som kurians fånge. Att tvivla på att testamentets
magister Boetius är den berömde filosofen vore en nästan överdriven
skepsis, ty efter Mandonnets utredningar är det just filosofen
magister Boetius de Dacia, som vi kunna vänta oss att möta vid
ku-rian åren närmast före 1284, han och ingen annan.
Är nu denna identifiering riktig, få vi alltså veta, att vår illustre
landsman ännu den 11 april 1283 ansågs vara i livet och sålunda
icke länge kunde ha varit död, då Peckham skrev sitt brev av 10
nov. 1284. Sannolikt bestod kurian icke något högre apanage åt
de internerade filosoferna, som måhända för sitt uppehälle mer
eller mindre varit hänvisade till den hjälp, de kunnat få av vänner
och släkt. Fru Ulfhilds 100 livrés, om Boetius nu någonsin fick
dem, äro kanske närmast att betrakta som en hjälpsändning från
en ömhjärtad släkting. Schück1 har förmodat, att denna fru
Ulfhild var östgötalagmannen Magnus’ dotter och Birger Filipsons
hustru. Var Boetius måhända hennes nära frände? Yi kunna
framkasta detta som en möjlighet, men källornas torftighet synes här
hindra vårt vidare framträngande.
II.
Omfånget av Boetius’ filosofiska skriftställarskap känna vi
genom den s. k. Stamskatalogen från omkr. 1315, först tryckt av
Denifle 18862, och genom filosofens egna uppgifter i hans hittills
1 Samlaren 1891, s. 169.
2 Denifle, Quellen z. Gelehrtengesch. d. Predigerordens im 13. u. 14. Jh. i:
Archiv f. Lit.- u. Kirchengesch. des Mittelalters II (1886). — Schück har i sin
uppsats om Svenska medeltidsförfattare i Samlaren 1891 fäst uppmärksamheten
på att denna katalog också finnes i en gammal Vadstenakodex i Uppsala
universitetsbibliotek, Homileticus medii ævi 26 (nuvarande signering C 282, fol. 214V —
216). Denna handskrift synes vara från 1400-talet och är alltså betydligt yngre
än Stamsmanuskriptet. Märkligt nog saknas emellertid här Boetius de Dacia och
förteckningen av hans skrifter, vad detta nu kan betyda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
