Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson: Göta kämpavisa och dess skildring av Narvaslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göta kämpavisa och dess skildring av Narvaslaget 53
trettioåriga kriget.1 Det nya och lyckliga i Dahlstiernas
behandling av motivet i kämpavisan är, att han utfört det i folkvisestil,
i anknytning till en folkvisetyp, den som behandlar stolts jungfrur,
vilka från sin jungfrubur effektivt avvisa alla närmanden från
företagsamma friare.2 Det är intressant att se, hur han här intuitivt
träffat ett åskådningssätt, som varit den verkliga folkvisans. Från
medeltiden äga vi bevarade visor, i vilka liknande händelser
behandlats i anslutning till vanliga folkvisemotiv, så t. ex. visorna
om Valdemar Atterdags tåg mot Visby 1361, som halvt allegoriskt
skildra stadens erövring.3 Det låg så mycket närmare till hands
för Dahlstierna att upptaga detta personifierande manér, som han
flitigt använt allegorien och personifieringen i sin Kungaskald och
som allegorien i tidens konstdikt spelade en stor roll som ett av
de viktigaste poetiska verkningsmedlen.4
De folkvisor, som varit hans närmaste förebilder, äro tydligen
kämpavisorna, såsom vilkas förnämsta karakteristika Ek träffande
änger en »sammansmältning av halvt ridderlig, halvt barbarisk
stridsskildring».5 Anklangerna till olika visor av denna art äro
lätt konstaterbara och behöva i detta sammanhang icke genomgås.6
Det bör anmärkas, att han använder folkvisans stilistiska klichéer
med sparsamhet och i regel med urskillning; det är snarare
folkvisans ton än stil, som han strävar efter att nå. På en punkt är
1 Se Der dreissigjährige Krieg. Eine Sammlung von hist. Gredichten und
Prosadarstellungen, hgg. von J. Opel und A. Cohn (Halle 1862), sid. 217 och
463—64.
2 Lamm, a. a., sid. 55.
3 Ek, Den svenska folkvisan, sid. 154 ff.
4 Om allegorien se Castrén, Stormaktstidens diktning, sid. 161 f. Hur
nära till hands det låg för tiden att i antydd eller liknande stil behandla aktuella
händelser, därpå ger ett något tidigare flygblad om saxarnas och polackernas
infall i Lifland ett ganska roande exempel. Det har titeln: »Det finska
gäste-bodet Som oförmodeligen i Liffland angick uti April Månad Åhr 1700 På sielfwe
Wärdens Wår allernådigste Konings och Herres Konung Carl den Tollfftes Anstalt
och bekåstnad». Här berättas, hur Lifland fått besök och hur man förplägat
gästerna med diverse dryckesvaror (jfr motsvarande skämt hos Dahlstierna). När
de så fått nog,
»Så ha de dantzat straxt / men intet utan Sak
KLINGSPORREN spelte så / at de ey kunde stana
fast MEYDEL månde dem till Skålen städze mana
En Swensker WÄLLING än i Laget återstod
Och han lär blifwa heet/fast han ey blir så god.»
5 Ek, Den svenska folkvisan, sid. 183.
6 Mera anmärkningsvärda dylika möta exempelvis i verserna 1, 5, 31, 35, 63,
75, 108, 111—113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
