Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Köpmannens tal i Kunga Skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Harald Elovson
fröjdade han sig storligen, lät genast bjuda upp vår berättare till
sig och hälsade honom med detta ståtliga tal:
Wällkomrain / sade Han / ästu på detta rommit /
Din Ankomst är mig kiär; din Lycka giör mig glad:
»Ty Friden / den wij mist: det Wärlden all begråter/
Kan ingen uthan Carl i Swärigie skaffa åter!
En Hiälte stoor i Råd mån wist din Konung wara!
O! Tusend-sälle de som för hans Tronar stå!
De som see med hwad Nijt han Sina kan förswara:
Som see hur Wärlden all af Honom Hiälp och Råa
Begärar: Han kan Krig med Enigheten para /
Som Oß och alle Land så hårdt mon öfwer-gåå;
Derföre sko och wij på Jawa och Malacka
Med ewigt Prijs och Roos din Stora Konung tacka.
Från Japons hedna Öö til desse Krumme wijker:
Fra Goa bort til dem som på Tarnata boo:
Så wij da Hållands mackt utbreder sine Rijker /
Där frögdar sig hwart Barn emot den stora Roo /
Som sägs (jag weet wårt Hopp oß ingalunda swijker)
Skall för ba Jord och Haaf full-snart i Norden groo!
Kung Carl af Gud uthsedd kan detta Wärk allena
Bedrijfwa; Skaffe Fred; och stora Twister ena!
(Strof 179—181).
Att skalden kan finna det naturligt att låta sin sjöfarare bli så
ståtligt mottagen i den holländska kolonien, beror på de aktuella
politiska förbindelserna mellan Sverige och Holland vid tiden för
diktens tillkomst. Redan 1681 hade Karl XI genom att
underteckna den s. k. garantitraktaten i Haag bestämt brutit med
Sveriges traditionella franskvänliga politik, och även om han under
det pfalziska kriget (1688—97) genom sin neutralitet vid upprepade
tillfällen hade kommit i konflikt med Holland, hade han dock inte
brutit förbindelserna med detta land. Och i början av år 1697,
kort före hans död, hade Holland jämte de andra mot Frankrike
allierade staterna offentligen anhållit, att han skulle åtaga sig
värvet som fredsmedlare. Härpå syfta de båda slutraderna i den
holländske guvernörens hälsningstal.
Uppehållet i Panama, där spanjorerna hälsa och hylla
köpmannen som den fredsälle svensken, har väl inte någon liknande
historisk bakgrund som besöket i Batavia. Det är emellertid be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
