Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 105
återvinna Gotland och med Sverige förena Norge och, vad den inre
styrelsen angår, på konungens myntordning av år 1449 och rättar
-tingsräfsten åren 1453—54.
Men från Tunbergs måttfulla antydningar om Karl Knutssons
förtjänster synes mig — i den historiska verklighetens intresse
— steget något för långt till den Karl Knutssons-apoteos, som på
sistone kommit till uttryck i Hist. tidskr. 1925, s. 197 ff.
Författaren, licentiat L. Sjödin, har förut gjort sig fördelaktigt
känd genom en i samma tidskrift år 1921, s. 48 ff., publicerad, om
uppslagsrikedom och skarpsinne vittnande artikel, »Tillkomsten av
Olaus Petri krönika», men i den åsyftade uppsatsen av år 1925
— »Biskop Thomas’ fosterlands- och frihetskärlek i belysning av hans
liv och diktning» — dväljes han däremot alltför mycket i de osäkra
hypotesernas och luftiga konstruktionernas rike.
Till hans huvudhypotes, att biskop Thomas’ sång om
Engelbrekt och Sveriges frihet ej skulle leda sitt ursprung ur varm
fosterlandskärlek och ha till syfte ett enande av de nationella
krafterna mot utländska undertryckningsförsök, utan i stället vara en
politisk pamflett, skriven av biskopen för att brännmärka hans
värste fiende — Karl Knutsson — hoppas jag snart återkomma.
Här må blott meddelas några citat, ägnade att klargöra förf:s
uppskattning av Karl Knutsson.
S. 210: »Det kan då genast framhållas, att Karl Knutsson är —
i vida egentligare mening än Engelbrekt — den man, vars gestalt
pekar framåt mot Gustav Vasa och Gustav Adolf. Han är den
mäktiga förgrundsfiguren, som länkar Sveriges öden in på nya banor, han
besitter en stor originalitet, förbunden med mäktig kraft» [sic!].
S. 254: »Får svenska frihet, fäderneslandet, föreställningar, som
inspirerat även [sic!] Engelbrekt och hans skaror i frihetsstriden, begrepp,
vilka till en viss grad värmde våra dåtida biskopar, bland dem ej
minst Thomas, få genom Karl Knutsson den rikedom och modernitet
i innehållet, den renhet och skärpa i formell bestämning, som slutligen
genomsyrade vår föreställningsvärld och verksamt förberedde det svenska
stormaktsväldet. Själv lade han dem till grund och rättesnöre för sin
politik. Karl Knutsson blev den svenska nationalkänslans yppersta
målsman.»
Jag är övertygad om att Karl Knutsson, i händelse dessa vackra
rader kommit inför hans ögon och han verkligen förstått dem —
också en modern läsare studsar kanske en smula inför »den renhet
och skärpa i formell bestämning», som begreppen frihet och fäder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
