Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Erik Neuman
Vad utbredningen av formen sätt(e) i landskap väster om de
uppsvenska angår, återfinnes den i 64 av de 74 listor för
Värmland, vari ordet medtagits. Att den ena listan för Karlstads
landsförsamling har -a-, är utan all betydelse, då den andra listan för
samma socken alternativt upptager (den äldre) á-formen. Att
stadsmålet övat inverkan, är ju blott vad man kan vänta. Vad a-formen
i listan för Sunnemo i södra delen av Älvdals h:d beträffar, torde
den ej vara den för det äldre målet karakteristiska, då listorna för
socknarna såväl i norr och söder som i öster och väster uteslutande
ha -ä-. Detsamma gäller nog om a-formerna i de tre listorna för
Blomskog, Sillerud och V. Fågelvik i Nordmarks h:d i sydväst. Då
de i norr, öster, söder (delvis) och väster (delvis) gränsa till
Värmlands-socknar med ä-form, i väster (delvis) till Norge och i söder
(delvis) till norra Dalsland, äro a-former apriori osannolika. Därtill
kommer ytterligare, att alla tre listorna äro ifyllda av samma
person och att deras tillförlitlighet ej är höjd över allt tvivel.1 De i
listorna för Nysund, Visnum, Visnums Kil och S. Råda i Visnums
h:d och för Ölme och Varnum i Ölme h:d upptagna a-formerna
var jag att börja med benägen sätta i sammanhang med dylika
former i Närke och Västergötland, men något betänksam blev jag,
när jag i listan för Rudskoga (mitt emellan Ny sund och S. Råda)
i Visnums %:d och i två listor från de nordligaste
västgöta-sock-narna2 fann (alternativ) a-form. Jag kan nu meddela, att enligt
upplysning av herr C. J. Franke, bördig från Visnums socken, de
normala formerna där äro sätte (pret.) och sätt (supin.). Formen
satte förekommer också i Ölme s:n, detta enligt meddelande av
godsägare A. Virén (Ackkärn, Lungsunds s:n), som i 29 år varit
bosatt inom socknen. Sistnämnda uppgifter — jämte Rudskoga-listan
och listorna för de nordliga västgötasocknarna — göra troligt, att
ä-former äro vanliga också i Visnums och Ölme h:d, låt vara
växlande med a-former, som man ju kan vänta i ett övergångsområde.
Då för Dalsland ej finnas mer än två typordslistor och av
dem blott den ena upptar ifrågavarande form, har jag företagit en
hastig genomgång av dalsländska texter och ordsamlingar i ULMA.
Resultatet har blivit, att a-form förekommer ej blott i nordliga
socknar såsom Nössmark8 och Håbol (dessutom i Ärtemark4) utan
1 Enligt välvilligt meddelande av lektor G. Kallstenius.
2 Listorna därifrån äro enligt uppgift av doktor J. Götlind tillförlitliga.
3 I en vallvisa.
4 E. Noreen, Ärtemarksmälets ljudlära (Sv. landsin. 1917, s. 146).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
