Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 141
upptill ej går ut i någon spets till höger1 utan att spetsen, om där
finnes någon, ligger mitt i förbindelselinjen.
Vad beträffar den i diplomen ofta förekommande JL-typen (se
facs. 3, r. 1 nedifr.), återfinnes den tyvärr ingenstädes i något av
hand 7:s partier i D 6, ty skrivaren begagnar här alltid minuskel-a.
Även språket i diplomen och hos hand 7 i D 6 uppvisar (oaktat
ordförrådet i diplomen är så begränsat och stereotypt) några
anmärkningsvärda likheter.
Hos hand 7 (parti 2) förekommer en gång formen settis ’sättes’
(v. 6900).2 Den har sin motsvarighet i diplomet Vadstena kloster
1454 3/io, där det talas om guldkronor »sette {== besatta) mz perlor».
Formerna äro, som ovan nämnts, numera ej götiska utan höra
hemma företrädesvis i mälardialekterna. De behöva ej
nödvändigtvis ha tillhört skrivarens språk utan kunna ju härröra i ena
fallet från krönikans redaktör3, i det andra från den som låtit skriva
brevet, men de äro i alla händelser av vikt för bestämmande av
den språkliga miljön.
En annan form av stort intresse, som ej blott förekommer hos
hand 7 utan även i några av diplomen, är eyncte ’intet’. Den
anträffas hos hand 7 (parti 1) ej mindre än 4 ggr (v. 5815, 5875, 6075,
6187) och återfinnes också i två av de ovan nämnda breven — även
där skriven med y för i — nämligen Stockholm 1453 1/e och
Älvsborg 1454 27t.
Diftongformerna eingen, einkte (< œngen, œnkte) ha av
Hesselman i Uppländskan som skriftspråk4 framhållits som karakteristiska
för medeltida uppsaladiplom, samt för de båda av uppsalakaniken
Ericus Nicolai5 verkställda översättningarna Aff dyäffwiséns
fräs-tilse6 och Ars moriendi7 — i den förra dock växlande med i-fy-)
former. Diftongformerna ha av Beckman, Studier i outgivna fornsv.
handskrifter,8 s. 106 ff., även konstaterats i den till »n.
Mälarbäckenet» lokaliserade MELL: 34 samt, a. a. s. 116, i God. Vikstad
1 Jfr nedan om hand 6 och 8.
2 Ej i rim. Dessutom sätte : thetta (v. 6166 f.), som emellertid med all
sannolikhet härrör från redaktören. Annars hos hand 7 : satte v. 5658 m. fi.
3 Enligt min mening ej identisk med hand 7. Se nedan!
4 Uppland II, s. 509.
Efter vad Collijn, Uppsala universitets minnesskrift, s. 132, uppvisat, f.
i Bälinge.
6 Tryckt 1495 i Stockholm.
7 Tryckt 1514 i Uppsala.
8 Svenska fornskriftsällskapets samlingar (i det följande: SFSS) 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
