Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Erik Neuman
1419—14841, s. 311, (1449) kallas, »her lent Jönsson», men även denne
torde ha studerat i utlandet. Jag* tror nämligen, att man med stor
sannolikhet kan identifiera honom med den Benedictus de Obsalia, som
i universitetsmatrikeln för Leipzig upptages som immatrikulerad
under vinterterminen 1433 2 tillsammans med ej mindre än 6 andra
svenskar bland dem — »Nicolaus Ruting».
Först 1438 Vß nämnes som baccalaureatus dns Benedictus de
Upsalia8, men sedan har det gått fortare med studierna, och redan
1441 31/i2 finna vi bland magistrarna Benedictus de Upsalia.4’
Stämmer då språket hos hand 8 med språket i Uppland? Därpå
kan man svara både ja och nej.
Det finns verkligen drag, som stämma utmärkt. Så de
ovannämnda rimmen sätte : tätte5, gäste : fräste, tvika : vika. Ett likartat
rim är också det i v. 5169 f. förekommande mwstibrust ( = brist).
Söderwall anför den ovanliga formen blott ur XJppsala-kaniken Ericus
Nicolais Gerson-översättning Dy aff wiséns frästilse och ur KK 2.
Den uppländska formen eyncte ’intet’ förekommer hos hand 8
i D 6 v. 7233, 7242, 7373 och 8018.
Den uppsvenska övergången y>å framför r, varpå fanns exempel
hos hand 6, saknas ej heller hos hand 8: boriade ’började v. 7342,
förste ’första’ v. 8729, forstinna v. 8367, 8408. Troligt är också, att
i formerna sondes pret. ’nekades’ v. 6966, sonnedag ’söndag’ v. 7126,
dronknade pret. ’drunknade’ v. 7252, monka ’munkar’ v. 7341, sokkade
’suckade’ v. 8265 föreligger den företrädesvis från Uppland kända
ljudövergången u>å.G
Formerna skippbaath ’skeppsbåt v. 7254 och smaa skippe
*små-skeppen’ v. 8349 med konsonanten förlängd stämma också bra med
de uppsvenska språkförhållandena, och detta gäller i lika grad om
opla pr. ind. 3 pl. ’uppslå’ v. 6469 med s>l framför I, vilket nu ej
förekommer sydligare än i n. Sörmland, i grannskapet av Mälaren.
Ett annat språkdrag, jämte formerna eyncte och brust
företrädesvis uppländskt, att tonande konsonant blir tonlös framför en
1 Utgiven av Klemming i Småstycken på fornsvenska (SFSS, ser. 1).
2 Eelee, Die Matrikel der Universität Leipzig I, s. 112.
3 Eelee, Die Matrikel etc. II, s. 121.
4 Eelee, Die Matrikel etc. II, s. 127.
5 V. 8356 förekommer också setten ’satte han’, vilket visar, att a-formen hos
hand 8 ej beror på rimnöd.
6 Schageesteöm, Vät omalet, s. 17, anför former som sacka ’sucka’
sånna-väder ’sunnanväder’, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
