Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck: Folkungatids-studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkuiigatids-studier 187
hertig Erik passar detta antagande ävenledes förträffligt. Genom
överenskommelsen i Hälsingborg sommaren 1310 bröts förlovningen
mellan Erik och Ingeborg Håkansdotter, men vid mötet i Stensö
följande år skedde en fullständig omkastning, varigenom
förlovningen återställdes och Erik började ett nytt samarbete med Håkan.
Man har inga säkra bevis för saken, men alla senare forskare (jfr
Tunberg, Äldre medeltiden, s. 165, Pipping, Kommentar till
Erikskrönikan, s. 635 f.) ha accepterat Munchs (4: 2, s. 551 ff.) mycket
troliga datering av Stensö-mötet till hösten 1311. Efter detta
möte vidtaga de definitiva förberedelserna för bröllopet. Bland
annat uppsökte Erik på våren 1312 påven för att få dispens från sin
nya trolovning med den danska prinsessan. Någon gång mot slutet
av året — som synes verkligen »litith før æn hon do» — bör
drottningen sålunda ha kunnat ge den nu genom två romaner kände
bearbetaren uppdraget att gripa sig an med »Flores» — att det
är samma bearbetare för alla tre »visorna» tror jag mig kunna
bevisa. Innan bröllopet stod hade hon emellertid avlidit den 1 maj
1312. Högtidligheten uppsköts till mickelsmässotid. Vid bröllopet
bör nu »Flores och Blanzeflor», vilken enligt Geetes mening valts
just emedan den skildrade två älskandes förening efter många
äventyr och lång väntan, ha föredragits och ingenting är mera
naturligt än att man efter att ha hört de fromma orden om drottningen,
vilkens ande verkligen kunde sägas sväva över detta brudpar post
tot discrimina, alldeles spontant undfick tanken att även i de båda
övriga romanerna infoga liknande rader. Genom detta blevo de
tre »visorna» ett för sin tid alldeles storartat litterärt monument
över den döda furstinnan, Nordens kanske mest utpräglat
chevalereska dam, vilken även med dem skänkt hertig Eriks tillämnade
nya mellan-skandinaviska rike dess epik.
Antagandet styrkes ytterligare genom en granskning av
slutraderna i »Ivan» och »Hertig Fredrik». Sinsemellan förete dessa
större likhet än med raderna i »Flores». De båda förstnämnda
romanernas slutrader innehålla nämligen precisa uppgifter om åren,
»Hertig Fredrik» t. o. m. om månaden då de tillkommit.
Överensstämmelserna i avfattningen tyda på samtidighet och det var
ju också naturligt att man 1312 väl visste vilken tidpunkt som
åsyftades med orden »litith før æn hon do», men behövde årtal för
de nu flere år gamla två andra romanerna.
Anteckningen i »Flores» har säkerligen stått i originalmanu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
