Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck: Folkungatids-studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkungatids-studier 189
portalernas kapitälband ha sannolikt varit rikt smyckade med en
vegetativ ornamentik. Ornerade basplattor och golvtegel,
figurskulptur och listverk fullborda intrycket av en överflödande prakt i
arkitekturens detaljutformning,» slutar Thordeman sin rekonstruktion.
Hela anläggningen kunde emellertid också beskrivas med följande
citat ur »Konungastyrelsen»:
Nu skal f>y kununger ok hof J)ingi hava fori sik ok sit hærskap
al jparvahus, £>ær han ær mæf) varu sinni. Ok ær |>æt digher he^er
kunungi ok höff)inga hava faghran sal, £>æt ær £>æt hus han skal
æta ok drikka i mæf> sit hærskap. Nu skal ]pæt hus af siælsynni
gærning, vit, liust, rent ok lustilikt innan vara; J>y at mangi koma
f>ær in, ok hvar sigher af |>y han se. ]?ær skal vara borf)bona{)er
kunungs til mat ok dryk ren ok fagher ok dyr æpti æmnum hans.
(Geetes uppl. s. 44.)
Arkeologien har sålunda avslöjat för oss en furstlig Mälaridyll
från chevaleriets dagar. Folkungakungen har hållit sina lysande
fester i denna vackert välvda sal, där sommarluften och solen spelat
in fritt genom de spensligt eleganta gotiska fönstren. — Tvivelsutan
vittnar detta om ett annat sätt att leva och njuta av livet än det
som representeras av den gamla nordiska kungahallens mörka och
rökiga interiör. »Konungastyrelsen» visar vilket ideal som låg bakom.
Den fagra salen skulle vara av utsökt arbete, allt skulle vara ljust,
rent och behagligt; på bordet måste ligga en vit dyrbar duk, en
nödvändig sak för en hövisk måltid.1 Förmodligen ger oss denna
sammanställning en glimt av det liv till vilket den ridderliga
dikten hörde och en aning om förhållandet mellan liv och dikt. Dikten
ger en idealbild. Glansen över riddarlivet i »Erikskrönikan» är
starkare än glansen över kungahovets liv på det dock ganska lilla
Alsnö hus, och det finns skuggor i tavlan av detta som indiskreta
arkeologer avslöjat; man slängde tydligen sina avgnagda köttben var
som helst på kökkenmöddingmanér. Men bortsett från detta är den
nya kunskapen om det svenska hovets verkliga liv ovärderlig för
studiet av dess speciella litteratur, den ridderliga. Thordeman har
antytt att Alsnös namn knyter sig till Magnus Ladulås’ ryktbaraste
regeringshandling, Alsnö stadga, varigenom det adliga rytteriet fick
sin organisation.
1 Jfr Schultz, Das höfische Leben, I, s. 314. »Ohne Tischtuch zu speisen,
galt für durchaus unschicklich.» Chbestien, Yvain, v. 1049, 3470, Erec 496, 6921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
