Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raynal och Sverige 53
Bibliothek.1 Bokens införande har blifvit förbudet vid Confiscation
och 100 Riksdalers böter, men såsom den var requirerad och
af-sänd före Banlysningen, så hoppas jag förskoning: få se. Uplagan
är högst präktig; men ock förmodel. högst förarglig.» Warmholtz
synes för övrigt, som man också väntar sig, inte ha varit någon
större beundrare av Eaynal. När han läst »La Revolution de
1’Amérique», det förut omnämnda utdraget ur »Histoire des deux
Indes», kallar han den franske historikern »1’impitoyable
declama-teur».2 Mot detta epitet bör Gjörwell ej ha haft något att invända.
Han utbrister själv i ett brev till Alströmer av den 21 nov. 1784,
där han hänvisar denne till beskrivningen av ön St. Barthélemy,
Sveriges nyss förvärvade koloni i Västindien, i »Histoire des deux
Indes»: »Ak! den så idkeligen declamerande Raynal! han kan ej
en gång berätta en stor pauvreté i sin Historia, utan at tilika
prä-dika öfver samma Text à sa maniere.» Även om Gjörwell stötes
tillbaka av Rajmals framställningssätt och inte kan gilla hans
åsikter, har emellertid den franske författaren, hans verk och hans
idéer, ivrigt sysselsatt den lojale svenske litteratörens tankar, inte
bara detta år utan livet igenom; upprepade gånger återkommer han
till honom i sin korrespondens. Gustaf Johan Ehrensvärd, den
bekante memoarförfattaren, som sedan 1780 satt som svensk minister
i Haag, har tydligen känt till detta Gjörwells intresse. I ett brev
till denne, avsänt den 8 sept. 1781 från den holländska huvudstaden,
skriver han: »Abbé Raynals verk continuerar at lika ivrigt få sina
förfäktare och sina klandrare. Philosopherne och Administrateureriie
äro icke altid af lika tankar; om de förra utstaka Menniskors
inbillade rättigheter, utstaka de senare deras närvarande och lär det
altid bli omöjligt at förena rättigheterne af 1’Etat Civil och 1’Etat
de JSTature.» Detta omdöme, som tar fasta på det
verklighetsfrämmande i Raynals syn på de politiska och sociala spörsmålen, har
säkert framkallat Gjörwells gillande. Det motsvarar helt hans egen
uppfattning om den franske historikern, vilken kanske fått sitt mest
karakteristiska uttryck i ett brev till Sparre av den 17 maj 1782.
Efter att ha talat om en Briatte, utgivare av en politisk tidning i
Namur, som till Gjörwells tydliga tillfredsställelse med eftertryck
1 Det bekanta av Gjörwell 1779 stiftade Upfostrings-Sälskapet, som 1780
genom Warmholtz’ och Gjörwells försorg inrättat ett bibliotek, som hölls öppet för
allmänheten.
2 Brev till Gjörwell 29 april 1782.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
