Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius’ ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid 179
från senare delen av 1817. De återspegla tydligt det paradoxala
i Karl Johans läge både inåt och utåt, helt frigjord från tradition
som hans politik i ena såväl som i andra fallet var.
I juli 1817 landsteg Atterbom på tysk mark, och redan vid
universitetet i Greifswald kom han i en första beröring med landets
oroliga politik, i det han såg åtskilliga studenter skrudade i »den
såkallade altdeutsche Tracht», som mycket älskades av Tysklands
ungdom men av regeringarna ansåges som »ett slags ordenstecken
af öfverdrifven Tyskhet». Det är hela det pånyttfödda Tyskland
med dess entusiastiska självmedvetande, som paraderar i det
följande, den jäsande oron hos de frisinnade lagren, Jahns propaganda
mot allt utländskt och Okens agitation i tidskriften Isis, vilken
»demokratiserar öfver höfvan», som han skriver i Dresden. Kort efter
den sista anteckningen timade studentuppträdet på Wartburg 18
oktober. »Allmänheten, med undantag af det furstligt-aristokratiska
partiet, är dermed förträffligt belåten», relaterar Atterbom. Av en
bekant, som själv varit med, har han erfarit, att skådespelet varit
stort och rörande, präglat av den högsta förtjusning och tillika av
den bästa ordning och enighet. Omkring 800 à 900 studenter hade
varit närvarande, bland dem Oken och flera andra ryktbarheter.
Enligt vad som påstodes, hade storhertigen av Weimar i hemlighet
själv skänkt studenterna veden till det tända bålet; följden vore,
att han nu av de övriga potentaterna betraktades ungefär som en
misstänkt person, »och den delen af Tyska adeln, som tager
sömnsystemets parti, skäller honom högt för en Jacobin». Atterbom
ställer sig sålunda avgjort på de ungas sida och ger uttryck åt en
förhoppningsfull stämning, som tror på Tysklands snara enande och
den europeiska reaktionens nederlag, ty regeringarna »hafva folkets
röst emot sig, och det Goda skall väl slutligen segra». Vad
beträffar hemlandets politik, talar han senare (22 dec.) om den utmärkta
roll, som spelades av Schwerin. Ryssland vore den stora faran.
Men på det hela taget hade Sverige en utmärkt ställning och
befunne sig på mycket god väg till en ny storhet, detta icke minst
tack vare den nyväckta högre andan, »vårt fäderneslands
intellektuella revolution». Tillsammans med sina danska vänner under
resan har han till och med uppgjort en plan, att Danmark politiskt
skall smältas samman med det övriga Skandinavien, så att även detta
land må komma i åtnjutande av den högre andan, ett något kuri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
