Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emil Risbjer: Kung Brahmadatta av Kasi och unge Dighavu — Kung Ring och Fridthjof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Emil Risbjer
från Konstantinopel. Om såväl korsfararna som de svenska
värin-garna gäller emellertid, anser Schück, att de själva icke stått i
någon närmare andlig* förbindelse med orientalerna utan mottagit sina
sagor av byzantinerna, som i sin tur fått dem från Orienten.
Om det sålunda ej är den kristna utan den buddhistiska etiken,
som kastar en svag reflex i den gamla isländska Fridthjofssagans
knappa antydan om Fridthjofs frestelse, så är skillnaden alldeles
omärklig, och det är därför blott helt naturligt, att man i denna
episod funnit kristet inflytande.
Det kan till sist förtjäna påpekas, hur Tegnér i sin fria
utformning av Frithiofs frestelse på ett par punkter omedvetet
kommit den indiska sagan närmare än den isländska. Vårutflykten i
skogen, varom det isländska originalet talar, har Tegnér som
bekant omgestaltat till en jaktfärd. Och frestelsen, som den isländska
sagan blott knappt antyder, får hos Tegnér åter något av den
indiska sagans dramatiska liv genom de två fåglarna — sinnebilder
för de båda kämpande makterna inom Frithiofs bröst:
Som han slumrar, hör då sjunger kolsvart fågel ifrån kvist:
»skynda, Frithiof, dräp den gamle, sluta på en gång er tvist.
Tag hans drottning, dig tillhör hon, dig har hon som brudgum kysst,
intet mänskligt öga ser dig, och den djupa grav är tyst.» —
Frithiof lyssnar: hör då sjunger snövit fågel ifrån kvist:
»ser dig intet mänskligt öga, Odens öga ser dig visst.
Niding, vill du mörda sömnen? Vill du värnlös gubbe slå?
Vad du vinner, hjälterykte vinner du dock ej därpå.» —
Så de bägge fåglar sjöngo, men sitt slagsvärd Frithiof tog,
slängde det med fasa från sig fjärran i den mörka skog.
Kolsvart fågel flyr till Nastrand, men på lätta vingars par
som en harpoton den andra klingande mot solen far.
Det är tre andliga världar, som mötas och uppenbara något av
sitt olika väsen i en gammal saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>