Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Kolonialintresset i Sverige under slutet av 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolonialintresset i Sverige under slutet av 1700-talet 211
delen av sitt arbete, och »colonies formed ön the principles of
humanity»1, för vilka han redogör i dess andra del. Under det att det
förra kolonisystemet, som givetvis var det äldre, hänsynslöst
utnyttjade infödingarna, skulle det senare, för vilket Wadström med sitt
arbete ville driva propaganda, inrikta sig på »the noble purpose of
ci-vilizing the nativs».2 I sitt starka hävdande av en human
behandling av infödingarna och slavarna står Wadström på samma linje som
Raynal. Det visar sig också, att den svenske filantropen var väl
förtrogen med den franske historikerns verk och åsikter. I ett brev från
sin bekanta resa till Afrika 1787 — 88 kan Wadström på grund av de
uppgifter, han fått på ort och ställe, korrigera en uppgift hos Raynal
om antalet slavar, som »släpas ut ifrån Africa».3 Det är tydligt, att
han ingående studerat det avsnitt i »Histoire des deux Indes», som
handlar om slaveriet; han ser i Raynal en auktoritet i fråga om
uppgifter beträffande slavhandeln. Och när Wadström i åttonde kapitlet
av sitt huvudverks första del framlägger sina »general reilections ön
colonies, and the means af promoting them», där han underkastar de
europeiska folkens kolonisationsföretag en kraftig kritik, börjar han
sin framställning med ett långt citat ur Raynals »definition de la vraie
gloire», som slutar med dessa ord: »Graces à 1’ésprit d’humanité que
la philosophie a inspiré à tous les peuples sensés, les conquérans, tant
anciens que mödernes, sont tombés dans la classe des hommes les
plus abhorrés; & je ne doute pas que 1’avenir qui jugera avec
impar-tialité des découvertes que nous avons faites dans le Nouveau-Monde,
ne rabaisse nos barbares navigateurs encore au-dessous d’eux. En effet,
est-ce 1’amour du genre humain ou la cupidité qui les a conduits?
Et une entreprise, fut-elle bonne en elle-méme, pourroit-elle être
lou-able, lorsque le motif en est vicieux?»1 Även om Wadström för
faktiska uppgifter om förhållandena i Afrika och Amerika framför allt har
anlitat engelska arbeten, i första hand reseskildringar, som källor för
sitt stora verk, är det inte uteslutet, att Raynals opposition mot
slaveriet kan ha bidragit till utbildandet av Wadströms åsikter och verk
om kolonier och kolonisation, och framför allt givit näring åt hans
indignation över negerslavarnes behandling i de kristna europeiska
folkens kolonier i de främmande världsdelarna.
1 Kursiv, här.
2 An Essay ön Colonization, II, London 1795, s. 1.
3 Jfr Archiv för Nyare Resor, VI: 3, Stockholm 1815, s. 6.
4 Jfr An Essay of Colonization, I, s. 57—58. Citatet från Raynal är här
återgivet efter Genêveupplagan 1780, III, s. 238.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
