Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - I. Sune Folkesson och Elena Sverkersdotter - 1. Historik - 2. Folkvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 O. Klockhoft
håller bekräftelse av konung Valdemar på en donation av en del
gods, som drottning Katarina, Sunes och Elenas dotter, gjort till
Gudhems kloster. I denna uppräknas de personer, som jämte
konung Valdemar undertecknat donationen, dennes fader (Birger jarl),
Katarinas farbroder Holmger, hennes syster Benedicta m. fl., men
vi sakna namnen på både Sune och Elena. I ett annat brev,
troligen av samma år, bekräftar Holmger för sin del samma donation,
och därvid kallar han Katarina sin älskade »domini Sunonis
quon-dam filia». Men såsom ännu levande nämnes ej heller här Elena.
Båda voro alltså döda år 1251. När Elena dog (före 1251), veta
vi ej.
De spridda drag av Sunes och Elenas samliv, som vi kunnat
samla, innehålla intet anmärkningsvärt. De gifte sig med varandra
omkr. 1222, bodde omväxlande på en av sina gårdar och voro båda
döda 1251. De efterlämnade två döttrar, Katarina och Benedicta.
Den förra gifte sig med konung Erik Eriksson, ingick efter hans
död 1250 i Gudhems kloster och dog 1252; den senare få vi i det
följande närmare tala om.
2. Folkvisan.
Huru mycket av folkvisan om Vreta klosterrov kan och bör
anses som senare tillsatser eller ändringar, är nog nu omöjligt att
avgöra, då vi ha den i uppteckningar långt efter dess tillkomst.
För den som anser visans innehåll för verklig historia, ter sig saken
så, att allt väsentligt, som avviker från historien, är senare tillägg
eller ändringar. Denna uppfattning har framställts av Grundtvig
och hans efterföljare. Eör den däremot, som anser visan i huvudsak
vara dikt, ter sig saken annorlunda. Eör honom bli de få historiska
uppgifterna en ram, inom vilken diktaren rört sig utan tanke på
om dessa uppgifter äro verklig historia eller icke. För mig står
det senare betraktelsesättet såsom det enda riktiga. Visdiktaren har
velat framställa en dikt, som skulle väcka anklang hos riddarborgens
invånare vid deras danslekar. Att en visa om ett brudrov. i
synnerhet ett klosterrov, skulle väcka åhörarnas synnerliga intresse, var
naturligt, i synnerhet då de personer, som gjordes till föremål för
den besjungna händelsen, tillhörde de högst uppsatta släkterna. I
enlighet med denna uppfattning anser jag ock, att visan icke
diktats samtidigt med händelsen eller kort tid därefter. Då vår visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
