Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys politiska ungdomslyrik. Skalden och tidsmiljön. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilskys politiska ungdomslyrik 227
ur raden och tyder på en viss skepsis mot alla de braskande
utmaningarna. Det är den utmärkta sonetten Festen för Polen 1863.
Jag anför den i sin helhet:
Förstås, att också jag var på banketten,
Som vän af Polen och enthusiast,
Då heta hjernor lade råd i hast
Hur grundligast man skulle knäcka jätten.
Jag mins nu icke riktigt alla sätten,
Men hos de fleste stod den tanken fast,
Att vore Polen tjent med något hvasst,
Så vore hvassast svenska bajonetten.
Der föllo ord! Högt svällde talets flod,
Och bar som guldsand ungdomshopp och mod,
Då knöts hvar hand, då flammade hvart öga.
Jag stod i fönstervrån — mitt hjerta brann —
På aftonhimmelen, den mörka, höga
Ett präktigt stjernfall lyste och försvann.
Exemplet är som sagt enastående. I hela stämningen hör dikten
mera samman med den senare sonettiden, dit jag också skulle
räknat den, om icke dateringen i vissa upplagor direkt avsåge
dikten och icke festtillfället. I varje fall är det säkerligen ingen
slump, att detta poem i samlade dikterna placerats bland den
kyligare sonettdiktningen, medan sonetten Sparfven hänförts till
Polengruppen.
Snoilsky deltog föråret 1863, då entusiasmen var störst, i flera
fester för Polen, tidigast väl den 2 mars. Ännu hade emellertid
icke själva festföremålet anlänt. Vilka stora förhoppningar polska
nationalregeringen fäste vid den svenska opinionen, intygas kanske
allra bäst därav, att den som sin emissarie hitsände en så betydande
man som furst Konstantin Czartoryski, vilken anlände i mitten av
mars. Särskilt berömd men ingalunda den enda av huvudstadens
festligheter för honom var banketten på börssalen den 27 mars. I
Uppsala anordnades 28 april en särskild hyllningsfest för den
celebre främlingen, och vid detta tillfälle föreslog Snoilsky en
versifierad skål för den polska emigrationen, vilken besvarades av fursten.
Enligt Upsalaposten gjorde denne, som under färden uppför
Fyrisån hälsats med kanonsalut, en »outplånlig erinring» på de närva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
