Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys politiska ungdomslyrik. Skalden och tidsmiljön. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 Henry Olsson
stationär». Då han föresatt sig att undvika tyska språket, hade
han på tusen sätt blivit trakasserad av landets »infama pack» och
endast som genom ett under kommit fram till Basel.
Nu är jag säker, sedan den breda Rhen flyter mellan mig och det
moraliska Sahara, der Våter Jahn ligger begrafven. Det sista jag sett,
som påminte mig om denna obehagliga personlighet, var de mörkludna
qvadrupederna i björngården i Bern. De reste sig på bakbenen och
luffade för bröd; de lade sig ödmjukt på rygg, då man ropade: couchef
— precist som tysken gör, då han tilltalas från Paris. (O. o. B. 1917,
s. 581 f.)
De 24 timmar Snoilsky tillbragte i Tyskland — han reste som ett
brev genom dag och natt från Lübeck till Geneve, säger han1 —
synes han ha ägnat åt en diktimpuls, varåt han förgäves sökt ge
form och varav ett par fragment ingå i hans italienska
anteckningsbok.2 Den framkallar synen av en fräck barbar, som kör sin
triumfvagn över hjältefolkets kroppar, kringstänkande dess ädla
hjärteblod. Gråtande av harm har diktaren kysst de röda fläckarna
och sänt ett ohört verop efter hjulens larm. Det är ett nytt
»re-quiescat» över en ödesdiger episod i Europas politiska utveckling,
ett nytt vittnesbörd om hur Snoilskys »sångarblod» reagerat inför
det skådespel, som gripit hans hjärta.
Innan jag ingår på Snoilskys politiserande Italialyrik,
förutskickar jag några allmänna synpunkter på hans vistelse i Södern.
Snoilskys Italiaresa utgör, enligt ett vittnesbörd av honom själv,
hans »klang- och jubelår, ett år av naiv sinnlig exaltation», och
studerar man samlingen Italienska Bilder, erhåller man givetvis ett
intryck av överdådig vitalitet. Denna soliga livsberusning är för
det första ytterst naturlig. För den 23-årige poeten, som nyss
sluppit loss ur examensläsandets mödor och bekymmer, bör det
ungdomliga jubilerandet inför Hesperiens tjusning vara just det äkta
1 Jfr Snoilsky, Några minnen om Severin Falkman, Brokiga Blad III,
Helsingfors 1901, s. 11 f., samt Geönstedt, a. a. s. 20. Gr., som hade sällskap med
Snoilsky på båten från Köpenhamn till Lübeck, berättar att denne på den senare
platsen för att slippa se tyskarna höll sig inomhus.
2 ß. G:son Beeg, Snoilskys italienska anteckningsbok, Språk och stil 1918,
a. 143 f.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
