Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holger Ahlenius: Några otryckta Tegnér-brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några otryckta Tegnér-brev 73
Brunius antog platsen hos fabrikör Tiliander och blev den 25/s 1829 gift med
dennes dotter Maria Charlotta (1804—1883).
Johan Fredrik Lundblad, adlad af Lundblad (1791—1854) var vid denna tid
tjänsteman i Stockholm. Informatorsplatsen omnämnes i brev från Tegnér till
Lundblad den 15/s 1818 (Böök-Wrangel III, s. 337 — 338). Denne var son till
Johan Lundblad (1753 — 1820), professor i romersk vältalighet och poesi vid
Lunds universitet. Brevets slutord syfta på biskopsstolen i Göteborg, som vid
denna tidpunkt var ledig och på vilken Lundblad aspirerade. Saken omnämnes
också i ovannämnda brev till sonen. Emellertid besattes den lediga platsen den
8A 1818 med den person Tegnér tycktes frukta, nämligen Carl Fredrik af Wingård
(1781—1851), senare ärkebiskop, som disputerat på en avhandling om Plato och
i Uppsala för en tid ryckts med av antireligiösa strömningar.
Carolina Hårfager är väl en skämtsam benämning på akademien.
4. Lund d. 3 Maj 1818.
Det fägnar mig hjerteligen att Hr Adjuncten emottar den
föreslagna Conditionen. Jag är då säker på att väl hafva uträttat min
Comission. "Wid pingsttiden hoppas jag Hr Adjuncten ger sig på resan.
Att Fabrikör Thillander bor på Söder är det enda jag härom känner;
men huset kan jag icke uppge. Hr Adjuncten gör i alla fall bäst att
vid ankomsten ta in hos Kongl. Secreter Lundblad som bor wid
Jern-torget, ComerceRådinnan Reimers hus, 3 trappor upp. Han lemnar
vidare underrättelser. De öfversända 50 Rdr Rgs respengar medfölja
härjämte, och torde jag få några ord om deras framkomst.
Vidare permission behöfs ej för denna Termin. För nästa kan
Hr Adjuncten lätteligen sjelf skaffa den af Excellensen.
Här har varit en mängd Orationer i anledning af Kungens död;
verkeliga klagodagar, hwarvid man ej blott klagat öfver Svenska
folkets förlust, utan äfven öfver Oratorerna. Först kom Rector, den
sista April, som ej är bättre än den första. Hans Tal skall ha varit
på Svenska, ehuru omdömena i detta afseende äro delade. Den 1. Maj
talade Prof. Lindfors, i 3 goda timmar på Latin, och d. 2dre, en dag
som i Academiens häfder är bekant för hufvudverk och olust, Adj.
Lidfors, likaledes på Latin. Begge dessa Herrar skola ha speciminerat
för Eloq. professionen. Min olycka ville att jag ej fick tid att höra
något af allt detta; men jag hoppas det blir tryckt, ehuru det väl
icke blir läst. —
Med Hr Magnificens har jag råkat i en häftig polemik.
Anledningen dertill var min afsägelse af Acad. Rectoratet. Det är hårdt
att min reputation nu på en tid börjat att så hårdt ansättas af
berömda männer så väl från Upsala som Lund. Hvad de förra angår,
så vet jag inte om jag skall swåra på deras galenskaper. Det är svårt
att tala om sig sjelf. Huru skall man angripa dem? Med skämt och
löje? Det är att sticka en bufüel med knappnålar. Eller med skäl
och bevis? Då göra de som Cacus i Aeneiden, de insvepa sig i rök
och dimma, hvilken hos dem, liksom i Delphi, rikeligen dunstar opp
ur deras Orakelhåla. Man kan dessutom ej gerna inlåta sig i polemik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
