Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleonore Bruno: När skrev Tegnér »Det Eviga»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114 Eleonore Bruno
Alltså: den makt, som Tegnér — enligt vad som framgår av
KrigsSång för Landtvärnet — ansett stå bakom Rysslands överfall
på Sverige 18081, skymtar nu i medin tressentens och hjälparens roll.
Detta måste förefalla oförklarligt, om hänsyn icke tages till
Napoleons motsatsställning mot Gustaf Adolf, men om så sker, blir det
begripligt, att Tegnér ser Napoleon i en annan dager omedelbart
efter revolutionen i Sverige. Redan nu anar man de förhoppningar,
som synas så nära sitt förverkligande, då Napoleon går mot Moskva,
men som grusades på ryska landsvägar och i nationernas slag vid
Leipzig. Förhållandet till Ryssland är nog mera avgörande för
Tegnérs politiska ståndpunkt än något annat, men i den
kombinationen äro såväl Karl Johan som Gustaf IV Adolf viktiga faktorer.
På ett ställe i nämnda studie (s. 99—100) konstateras, att
Tegnér yttrar sig synnerligen »kort och man frestas att säga
affärsmässigt» om fredsslutet i Fredrikshamn.2 — Vidare jämföras med
varandra den version av dikten Sparrsköld, som trycktes i Lunds
WecJcoblad d. 27 sept. 1809 (alltså omkr. fem veckor efter slaget vid
Ratan) och den omarbetning, som Tegnér företog för Smärre
samlade dikter 1828. De rader, man för jämföreisen kan anföra, äro
följande:
Ur trycket 1809: törn den skummande pokal
än en gång för Nordens bästa,
innan Sverges gamla namn
skymfas äfven bland de döde,
innan ryktet om vårt öde
stiger ner i Walhalls famn.
Ur trycket 1828: O, hvem ville ej ha reglat
tidens portar efter sig — — — —
innan än i Norden kändes
nesa, fasfän nederlag,
innan Batans skamfläck brändes
på vår ära in en dag?
I den senare versionen är Tegnérs adress onekligen t}rdlig och
skärpan och bitterheten mot den svenska krigföringen lika stor som
den, man är van att finna i breven till svärfadern från åren 1805
—1809, den är blott än mera allvarsfylld.
1 Werin, a. a. s. 96.
2 Han säger om fredens inträdande: »Det är godt, ehuru villkoren ej äro
afundsvärda». Brev till Chr. Myhrman z1/q 1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
