Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annales Sigtunenses och våra historiska bmdrovsvisor 135
dela båda redaktionerna under 1281 stormannen Ulf Karlssons död,
men endast den yngre tillägger, att han ligger i Skenninge kyrka.
I båda anföras en rad notiser om östgötalagmannen Bengt
Magnusson, vilken är Skenninge dominikanerklosters äldste kände donator1,
men endast den äldre meddelar under 1262 hans moders död, medan
den yngre däremot under 1263 ensamt ihågkommer faderns
frånfälle. Härav synes framgå, att båda versionerna självständigt bygga
på nu förlorade anteckningar från Skenninge dominikanerkloster.
Slutsatsen är så mycket mer bindande, som man också i båda kan
iakttaga ett större antal notiser av allmänt östgötskt intresse, ett
förhållande som ifråga om Annales Sigtunenses påvisats av
Annerstedt och ifråga om den yngre versionen hävdats av Fant.2
I fråga om östgötanotiserna i Annales Sigtunenses påpekar
Annerstedt enstaka därmed överensstämmande notiser i två
1400-talsannaler och antar, att dessa ytterst återgå på äldre
uppteckningar, gjorda i Östergötland. Som den ena av dessa yngre
kronologier, Visby minoriternas kronologi 815—1412, saknar intresse för
vår undersökning, förbigås den här. Den andra är Chronologia
anonymi 826—1415, som synes ha nedskrivits före 1400-talets mitt,
fastän den enda fullständiga avskrift, vi nu äga kvar, verkställts
på 1600-talet av Stephanius.3 Såväl Annerstedt som Ellen
Jørgen-sen antaga, att den utarbetats i Östergötland, och inte minst
annalernas yngsta och som vanligt mest självständiga parti talar starkt
för denna mening. I sina tidigare partier, om 1100- och 1200-talet,
stöder sig antecknaren i stor utsträckning på danska annaler, men
samtidigt visar han ett särskilt intresse för cistercienserordens öden,
icke minst i Sverige. Som de danska annalerna i regel avfattats i
cistercienserkloster, ha vi full rätt att anta, att denna annal
tillkommit inom ett sådant. Närmast ligger det då att gissa på
Alvastra, och på detta kloster syftar också särskilt en notis,
nämligen det noggranna angivandet av ärkebiskop Stefans gravplats i
munkarnes kapell i Alvastra.4 Våga vi beteckna dessa annaler
som närmast stammande från Alvastra, få vi räkna med att de i
1 D. S. nr 541, jfr Schück, Vär förste författare, s. 158.
2 8. R. 8., 1:1, s. 22.
3 Tryckt i 8. R. S., I: 1, s. 50—60 och i utdrag i Annales Danici, s. 138—41
med inledn, av E. Jörgensen s. 23—24; för dateringen jfr I. Andersson,
a. a. s. 22.
4 8. R. 8., I: 1, s. 52. Detta har i en annan kronologi blivit till det felaktiga
»in capitulo monachorum», 8. R. 8., 1:1, s. 62 jfr Knut B. Westmän, Den i svenska
kyrkans utveckling . . ., 1915, s. 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
