Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Sverker Ek
Annerstedt har redan visat, att Ericus Olai även på tidigare
ställen ett par gånger använt Annales Sigtunenses, och man undrar,
om han icke kunde bygga på dem också ifråga om sina
anteckningar från 1289. Det egendomliga inträffar också, att just de
personer och händelser, som Ericus för detta år berör, omnämnts
i tidigare skeden i den bevarade handskriften, och direkt härifrån
stammar vad Ericus berättar om Alf Erengislesons flykt till Sverige
1287. En kronologisk granskning av Ericus’ uppgifter visar
emellertid, att han sammanrört uppgifter från 1289 och 1290. Anledningen
härtill synes vara den, att han av dispositionshänsyn för det senare
året endast velat berätta om Magnus Ladulås’ död och tronskiftet
i december och därför helt enkelt skjutit över årets smärre händelser
på föregående år. Ericus’ anteckningar med rubriken 1289 kunna
således antagas ha hämtat sitt stoff från Annales Sigtunenses för
åren 1289—90. I vårt sammanhang intresserar oss endast följande
detalj:
Eodem anno liberati sunt a captivitate Dominus Algotus et Röricus
filius ejus. Carolus autem fräter ejus Rörici in Lindöö decapitatus,
ubi rapuerat Ingridem Domicellam. Röricus autem fugit in Norvegiam,
ubi et mortuus est.1
Åtminstone den första meningen verkar som en omedelbar
fortsättning på anteckningarne från 1288. Förbindelsen mellan denna
och följande mening synes mig icke naturlig, och förmodligen har
anteckningen om Karl Algotssons död i Annales Sigtunenses
förekommit under 1290. I de yngre Sigtunaannalerna anträffa vi
nämligen notisen under detta år, och den lyder där: »Decollatus karolus
filius Domini algoti legiferi wesgotorum», S. R. S., 1:1, s. 26. Då
denna notis endast anträffas här och hos Ericus Olai, är det väl
troligt, att den — liksom de förut omtalade anteckningarne från
1288 — på båda ställena hämtats från Annales Sigtunenses.
Den härmed avslutade undersökningen visar, att
annallittera-turens brudrovsskildringar äro fullt trovärdiga och att man med
hjälp av dem kan belysa de folkvisor, som behandla samma
händelseförlopp. Särskilt värdefullt är, att man kan bedöma visorna
om Folke Algotssons brudrov mot bakgrunden av Ericus Olais
skildring, vilken visar flera slående överensstämmelser. Ämnet för-
8. R. 8., II: 1, s. 68—69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
