Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBSEN OCH STRINDBERG.
EN LITTERATURPSYKOLOGISK PARALLELL.
AV
STEN LINDER.
I.
Bortsett från alla värde jämförelser, stå Henrik Ibsen och
August Strindberg som litteraturhistoriska parallellfigurer: de två
nordiska dramatiker från 1800-talets slut, som vunnit internationellt
rykte och ingripit i den europeiska dramatikens utveckling. Det
finns även en viss parallellism både mellan deras ursprungsmiljöer
och deras författarbanor.
Strindberg har i Tjänstekvinnans son angett de huvudfaktorer,
som han anser ha gestaltat hans barndoms- och uppväxtår och
därmed i mycket även hans senare liv. Först fattigdomen — att han
kom till världen i ett konkursbo och trots familjens senare erövrade
småborgerliga välstånd växte upp på själva gränsen mellan
över-och underklass. Vidare faderns despotiska »isländarnatur», som
utövade ett starkt tryck på hans ömtåliga och trotsiga sinne. Slutligen
den pietistiska andan i hemmet, som redan i brytningsåren förde
honom in i en rad religiösa kriser.
Ibsen hade ett likartat småborgerligt ursprung. Var hans
familj välbärgad vid hans födelse, så kom konkursen där i stället,
när han var åtta år gammal, och lät honom under uppväxten
genomlida deklasseringens alla förödmjukelser. Om man, åtminstone
vad fattigdomen beträffar, har anledning att pruta av åtskilligt på
Strindbergs mörka barndomsskildring,1 så har en nyligen företagen
1 Jfr Strindbergs systrar berätta om barndomshemmet och bror August,
Sthlm 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
