Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Sven Cederblad
sist, men först i en skrift från Englandsresan tar Thorild upp
svedenborgianismen på fullt allvar. För Ossians storhet har Thorild
fått blicken öppen, jämsides med att han upptäckt naturens.
Åtskilligt har han måst uppleva, innan han kunnat försäkra, att ingen
såsom han kunde läsa Rousseau, något som i det följande skall
behandlas.
Thorilds religiösa och filosofiska ståndpunkt och utveckling under
gymnasietiden ger de bästa möjligheterna att bedöma hans karaktär
och arten av hans receptivitet.
I Sivertsons anteckningar, som måste betecknas som
huvudkällan för det lilla man vet om gymnasisten Thomas Thorén,
berättas bl. a. följande:1
Under Skol-tiden och Gymnasii-åren, då ingenting oss emellan var
doldt, var Hans seder och religionsgrundsattser rena och okonstlade.
Han tålte aldrig lättsinnigt eller irreligiöst tal, och tyckte icke heller
om att man lastade någon slags religion, som andra omfattadt af
öfvertygelse.
Götheborgs lektorer hade då gjort sig misstänkte för
Svedenborgianismen. Allesammans retirerade i tid, utom en Lector, Doctor
Beyer, som antingen af öfvertygelse eller kanske af högmod höllt längst
uti att försvara sina extamerade sattser; och Han blef derföre förbuden
att läsa Theologien. Thorild, fästande alltid sin upmärksamhet hälst
på dem, som Han trodde tänkte på egen hand; af hörde ett af Beyer
hållit Collegium Philosophicum, som mycket eldade Thorilds tankegåfva,
och Han ägde förstånd att visa sine förtrognare kammerater de
villo-sattser, som Beyer äfven härutinnan sökte framsmyga. Emedlertid tror
jag att detta Beyerska Collegium lade första grunden till Scepticisme
hos Thomas Thorild.
Sivertsons redogörelse för den på sin tid så beryktade
Svedenborgprocessen torde i huvudsak vara riktig. Med hjälp av senare
framställningar2 kan man dock rätta och fullständiga Sivertsons
framställning på ett par i fråga om Thorild betydelsefulla punkter.
Det var icke blott Beyer utan även lektor Rosén, som framhärdade
i sin svedenborgska uppfattning. Båda hade blivit djupt gripna av
andeskådarens personlighet och förkunnelse under ett samman-
1 Citerat efter Arvidson: a. a., s. 63.
2 Till grund för den följande summariska redogörelsen ligger Wilh. Berg:
Samlingar till Götheborgs historia, bd 4 (Gbg 1892); Warburg: Lidner, s. 44—48;
Rob. Sundelik: Svedenborgianismen historia i Sverige (Upsala 1886), s. 58—115;
Röding: a. a., passim; J. Kahl: Nya kyrkan och dess inflytande på theologiens
historia (1847—52); G. Wallis biografi över Beyer i Sv. biogr, lexikon. Konsistorie.
protokollen hå anlitats i viktigare fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
