Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 157
Även han har förutspått sin discipel en lysande framtid på grund
av hans ursprungliga begåvning och räknar honom bland dem,
»quos . . . e pulvere tamen et luto ad summa rerum fastigia non
terræ opes, sed coelo nata sapientia evexit».
Ett annat drag hos gymnasisten Thorild, som är förvånande
men likafullt väl betygat, är att han icke visar minsta spår av
rabulism. Ingenstädes påträffas hans namn, så vitt jag funnit, i
konsistorieprotokollen i samband med något disciplinmål. Rektor
Wallenstråle vitsordar liksom kamraten Sivertson hans goda
uppförande: »Paupertatis insuper sororem esse bonam mentem tota ipsius
vita, integritatis plena, nullius sceleris, nullius flagitii particeps,
optimique mores, nobis acceptissimi, confirmarunt». Wallenstråle
var antagligen väl underkunnig om sin discipels uppförande. På
domkapitelsammanträde den 2 mars 1774 beslöt man nämligen
enligt protokollet att skärpa uppsikten över gymnasisterna »i deras
Quarter och eljest»; dessa skulle såsom »inspiciendi» fördelas på
lektorerna. Knappast har heller den medellöse gymnasisten
behövt känna sig deklasserad på gymnasiet. Endast en nobilis
fanns enligt Läroverksmatrikeln i ringen. Adelsmännen och de
förmögna läto sina barn få undervisning i hemmen. Man har inga
uppgifter om föräldrarnas samhällsställning under Thorilds
gymnasietid men däremot från de flesta åren både före och efteråt. Det
visar sig därvid, att huvudparten av skolans elever rekryteras ur
de mindre bemedlade klasserna. För år 1782 uppgives, att ingen
nobilis gick i gymnasiet, 9 voro söner till präster, 8 till civ.
ämbetsmän, 28 till borgare, 21 till bönder och »vederlikar» (enl.
Röding: a. a., I, s. 48).
Vill man ha en föreställning om gymnasisten Thorild i levande
livet, så torde man läsa några rader i Wallenstråles testimonium:
. . .»fortunæ tamen mendacia adeo ridet, ut coelum potius intueri
ac suspicere, quam terræ fixis oculis inhærere gestiat.» Skildringen
av denne yngling, som går och ser uppåt mot himmelen, tyckes
vara myntad lika mycket på Thorilds yttre som inre människa.
Den stämmer nämligen förträffligt överens med den minnesbild av
Thorild under hans Uppsalatid, som samtida personer bevarat och
förmedlat till Atterbom och Palmblad. I sin Thorildbiografi
berättar nämligen Atterbom, hurusom Thorild »helst vandrade ensam,
insvept i en fin blå slängkappa, med huf vudet upplyftadt och ögonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
