Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 163
anda, ett typiskt utslag av den borgerliga mentaliteten under
1760-talet i Ostindiska kompaniets stad. Men med dessa intressen har
Wallenstråle sökt förena de gustavianska, de historiskt nationella,
rojalistiska, aristokratiska, nitälskan för svenskt språk och vitterhet.
Gustavianskt är Samhället genom sina arrangemang av
festtillställningar till monarkens ära varje 19 augusti och 24 januari — det
är nästan genomgående denna »akademi», som står för uppförandet
av de franska tragedierna och de offentligt framförda prologerna
på konungens födelsedagar, gustavianskt är sällskapet också i sin
kärlek till poesi, något som för Wallenstråle och de andra säkerligen
var liktydigt med vers, gustavianskt slutligen genom sin i stadgarna
fastslagna bestämmelse: »Af Swensk hand emottagas inga arbeten,
utan på Swenska språket skrifne».1
Namnet återspeglar den dubbelhet, som kännetecknar sällskapets
och även stadens kulturella fysionomi. Stadgarna söka göra
rättvisa åt såväl frihetstidens praktiskt naturvetenskapliga som den
gustavianska tidens vittra och historiskt nationella intressen. Enligt
§ 8 vore »Samhällets ändamål... at dels arbeta uti de
Wettenskaper, som närmast befordra det stora Samfundets bästa, Oeconomi,
Natural-Historia, Mathematique, Physique, Anatomie, Chemie,
Came-ral-Wetenskapen och Theoretiska delen af Commercen; dels at öfwa
Witterhet, hwarunder begripes Historien, hälst Fäderneslandets, och
Egentel. Götha Rikes, Skaldekonsten, Wältaligheten och
Critiquen . . .».2
Att Wallenstråle genom sitt »Samhälle» och den kulturella
uppryckning, som han ville åstadkomma och till en del också
åstadkom, betytt åtskilligt för Thorild under dennes uppväxtår, behöver
man ej betvivla. Han hade ju hos ungdomen utsått »et slags tycke
för vetenskaper». Överallt var han gick fram, blev det liv och
rörelse. Även om man måste pruta av åtskilligt på Thorilds ord
i hans brev den 17 juni 1779, så ligger det säkerligen något av
sanning i hans ord om Wallenstråles eggande inverkan: »Alla min
Själs driffjädrar liksom upspännas. Mina begär förädla sig och jag
andas icke annat, än stora företagander.» Wallenstråles
testi-monium visar ju också, att han upptäckt sin elevs begåvning redan
under dennes gymnasisttid. Han var rätte mannen att sätta Thorilds
gåspenna i rörelse.
1 Beckman: a. a., s. 15.
2 Beckman: a. a., s. 14, 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
