Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Thorilds ungdom 1 65
prosten Doctor Ekebom höit et, til Dagens helgd . . . lämpeligt Tal».
Dagen förut, då sällskapet också varit samlat, »upwistes en’början
af Wetenskaps- och Witterhets-Samhällets Handlingar».
Om Thorild och Wallenstråle haft planer på att den förre
skulle bli medlem av sällskapet, så ha dessa strandat på att Thorild
var fattig och på att det lagstadgade hundratalet av medlemmar
redan var överskridet.1
Granskar man de poetiska bidragen till första häftet, vilka stå
på en högre nivå, än man med sina förutfattade meningar skulle
tro, finner man, att de formellt äro psevdoklassiskt regelrätta.
Alexandrinen och andra från Creutz och Gyllenborg övertagna
versslag dominera, antiteser och omskrivningar ha också övertagits.
Det är så tydligt som helst, att poeterna velat fullfölja det
gustavianska programmet för språkets uppodling men icke haft en tanke
på att göra något därutöver. Innehållsligt sett kan man dock i
några dikter spåra känslostämningar av melankoliskt förromantisk
art. I Tankar efter en sjukdom av Nils Smedberg ha »midnatts
-färgerna» från Youngs Nattankar bestått koloriten. Jöns Flygares
dikt Tankar öfver Hösten är icke blott genom årstidsvalet dystert
förromantisk: här förekommer ett rent Lidnerskt nattlandskap. Denna
förromantik är dock alltför sporadisk och alltför litet prononcerad,
för att den skall kunna tänkas ha utövat något starkare inflytande
på Thorilds utveckling. Men den är ett belägg på att man även i
Göteborg följde med sin tid på samma väg, som Thorild skulle gå.
I övrigt äro bidragen till häftet så latinsk- och fransk-klassiska
som det gärna är möjligt. Gustavianismens övertag visar sig också
däri, att stadens merkantilism ingenstädes kommer till uttryck i
detta häfte, varmed man ville vinna den fysiokratiske konungens
protektion. Först under nästa årtionde vågar sig den undanträngda
lokalpatriotiska merkantilismen åter fram både på prosa och vers:
i en pristävlan vinner Jöran Adlerbeth första priset, som han dock
avstår från, genom sitt ode Handeln, och även ett annat Lof-Quäde
öfver Handelen (av G. Regnér) ingår i sällskapets handlingar av år
1785. Sillfisket glorifieras på alexandriner av hovpredikanten
Tayarden i dennes Skalde-Quäde öfver Fiskerierna.
Det finns ingenting som tyder på att den i Göteborg
fortlevande andan från frihetstiden gått Thorild, den teoretiskt lagde
djäknen vid lärdomsskolan, i blodet; intet av dess merkantila, utilis-
1 Beckman: a. a., s. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
