- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 14. 1933 /
33

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterrovvisorna. Av Axel Ahlström - II. Elinvisan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klosterrovvisorna 33

De danska uppteckningarna äro många och av skiftande värde.
I betraktande komma i främsta rummet de äldsta
adelsuppteckningarna, Grundtvig A från 1636, B och C från 1500-talet.

Senare tillsatser.

En eller två detaljer, som förekomma i de allra flesta såväl
svenska som danska texter, synas vara senare tillsatser och böra
därför bortrensas. Med all säkerhet gäller detta om den tredje,
fullständigt ohistoriska dotter, som i dikten tilldelats hjältinnan
Elin. Vanligast kallas hon Kerstin och hon framställes stundom
som gemål eller trolovad till kungen av Spanien, stundom har en
annan av systrarna övertagit denna roli.

Uppenbarligen föreligger här en påverkan från en tradition,
grundad på det historiska faktum, att konung Hakon Hakonssen i
Norge år 1258 »med stor pomp» bortgifte sin dotter Kristine med
en broder till konung Alfonso av Kastilien (Grundtvig D. G. F. III
s. 924, Klockhoft. Saml. 1929 s. 145). Att denna tredje dotter
inkommit i dikten, torde icke behöva annan förklaring än den
folkliga traditionens förkärlek för tretalet.1 Att hon icke är ursprunglig
i dikten framgår bl. a. därav, att modern Elin på dödsbädden väl
hälsar alla tre döttrarna även Kerstin, men sedan vänder sig
uteslutande till de bägge andra.

Som senare tillsatser vill jag ock räkna stroferna om kung
Magnus’ herredag i Uppsala, vid vilken det skulle ha beslutats, att
Elin skulle gå i Vreta kloster och hennes syster Karin, som historien
ej känner till, stå för riket. Episoden har tydligen tillkommit för
att förklara, att Elin blivit satt i kloster. Genom inverkan från
visans slutparti har så Elin fått denna nya syster, som fått samma
namn och samma öde som Elins äldre dotter, syster till den Adelin,
som, liksom i dikten modern, skulle gå i kloster. Trots att stroferna
i fråga återfinnas i de flesta både svenska och danska texter, synes
det mig ytterst osannolikt, att visans ursprunglige diktare gjort sig
skyldig till en så besynnerlig historia.2

1 Om en omständighet, som möjligen bidragit, se i avd. III sid. 27. Ek har
en annan förklaring, som emellertid baserar sig på det obevisade och obevisliga
påståendet, att Elins yngsta dotter i visan burit moderns namn. I de svenska
A-uppt. heter hon Adelin, i de äldsta danska, B o. C, Adelutz. De yngsta svenska
ha Elin, dansk A Elline. Att uppkalla dottern efter modern strider ock mot
medeltida namnskick.

2 v. der Recke har dock medtagit dessa strofer i sin standardiserade text.
D. F. 90.

3 — 3337. Samlaren 1933.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1933/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free