Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Hedvig af Petersens
redaktör, slutligen, R. P. Gillies1 bidrog1 med en av honom själv
som ledare betecknad artikel om svensk litteratur och svensk kultur
i allmänhet, för vilken här skall redogöras.
Om de två första numren och särskilt de tyska artiklarna där
av Scott, Moir och Gillies, skriver Goethe till Carlyle: ». . . ich
glaube darin den Edinburger Freund (Carlyle) zu erkennen, denn es
1 E. P. Gillies, Memoirs of a Literary Veteran, London 1851, Vol. Ill,
s. 162. Gillies redaktörskap är så till vida omstritt, att katalogen i British
Museum uppger J. G. Cochrane som tidskriftens förste redaktör. Man torde stöda sig
på ett av Cochrane själv 1834 publicerat flygblad (i Museet), däri han förfäktar, att
Gillies visserligen var påtänkt som redaktör, men att på grund av dennes vistelse
i Edinburgh och andra omständigheter, Cochrane redan från början kom att träda
i hans ställe, dock — ett ganska viktigt medgivande — först 1830 kontraktsenligt.
Cochrane var det tyska förlagets engelske direktör. En annan där anställd person,
J. Macray, bekräftar uppgiften med orden: »Mr. Cochrane... stepped forward and
saved the infant periodical from threatened delay and difficulty.» Uttalandet
förekommer i den ovan omtalade medarbetareförteckningen, som ursprungligen
publicerats i The Miscellaneous Literary Intelligence (»... chiefly drawn up from 1827—
1834, by John Macray», och synbarligen en ytterst obskyr publikation, sannolikt
någon slags förlagskatalog, den finns i varje fall inte i Museet). Det omtrycktes
1859 — med vissa smärre förändringar — i Notes and Queries (2:o Ser. Vol. VIII,
s. 124—127), där Macray flitigt medarbetade. Den ursprungliga förteckningen »a
contribution to Literary History» befinnes uppklistrad i Museets exemplar av
Foreign Quarterly, volym efter volym, ett efter vad man sagt mig högst ovanligt
förfarande. Måhända är förklaringen härtill, att såväl Cochrane som Macray
senare kommo att tillhöra biblioteksvärlden. Gillies däremot kom att förfalla.
Cochrane blev det nybildade London Library’s förste bibliotekerie, på den tiden en
mycket blygsam befattning likvisst. En undersökning om redaktörskapet faller
utanför ramen för denna tidskrift. Men det bör anmärkas att Gillies i sina
Memoirs utförligt omtalar dels sina lönevillkor, dels en klausul i kontraktet, som
tillkommit på Walter Scotts förslag, vidare den myckna uppmärksamhet som
visades honom på grund av hans nya ställning o. s. v. Walter Scott, som ofta
nämner honom i sin dagbok, uttalar tvivel om hans kompetens, men aldrig att
hans förhoppningar om redaktörskapet slogo fel. Tvärtom utgår han från att
Gillies var tidskriftens redaktör och sammaledes gör hans biograf, Lockhart, som
var Gillies’ vän — se dennes Scottbiografi. South ey, i samband med sitt
medarbetarskap, omtalar: »Gillies, a nephew of the historian is the projector of this
(Foreign Quarterly) and edits it conjointly with a Mr. Fraser .. . (R. Southey,
Life and Correspondence of, London, Sec. ed. 1849—51, Vol. V, s. 311). Frasers
Magazine, synnerligen initierad i tidskriftens inrikeshistoria, omtalar Gillies i maj
1830 i en rad kända redaktörer av olika tidskrifter och magasin, men i november
som »exeditor»; Blackwoods Magazine i en not till sin Tegnérartikel, febr. 1828,
omtalar Foreign Quarterly och dess »distinguished Editor . . . instrumental, along
with others, in creating a taste for foreign literature by admirable articles in this
Magazine...» Gillies, inte Cochrane, tillhörde den ßlackwoodska författarkretsen.
En ganska sannolik förklaring är att alla parter varit i god tro, och Cochrane, som
tydligen mycket åstundat att betraktas som redaktör, redan från början av det
ekonomiskt vacklande förlaget stimulerats till oavlönat arbete med den
föreställningen, att han var det, medan Gillies å sin sida på ett tidigt stadium så
vanskött sysslan, att en gradvis avveckling av densamma har kunnat äga rum. Dictio
nary of National Biography uttrycker sig med en viss försiktighet om saken
— se art. Gillies och Cochrane —. I modern engelsk litteratur däremot
omtalas Gillies, såvitt mig är bekant, som Foreign Quarterlys förste redaktör. Jfr
s. 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
