Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. P. Gillies, Foreign Quarterly Review och den sv. litteraturen 71
var det förmodligen bekant — ej heller när och under vilka
omständigheter han gick över till katolicismen. Men hans ekonomi
försämras alltfort, mindre märkbart till en början, eftersom det
rådde högkonjunktur på litteraturmarknaden, och särskilt
översättarna blomstrade vid sidan av det unika fallet Walter Scott. Också
de mindre ljusen lyfte för övrigt överraskande honorar. Om James
Hogg, som var en äkta poet, åtminstone vid enstaka tillfällen, men
obetydlig prosaförfattare, berättar oss Gillies, att han fick 600 pund
för två romaner, visserligen i tre delar vardera, men enligt
författarens egen uppgift komplett värdelösa och hopskrivna i rasande
fart för ingen annan orsaks skull än förtjänsten.
»Hearing of such events, Oehlenschlæger prepared a romance
in three volumes, called ’The Island in the South Sea’, which he
sent to me in manuscript to be translated for the English market,
and first published among us. But alas! it contrasted fearfully with
his other productions; the paralysing effects of a temporal and
worldly purpose were too manifest; the poet had descended from
his proper sphere in order to become book-maker, and I could not
realise the purpose he had in view; besides, the manuscript came
into my hands at a time of domestic afliction.»1 Han ger för
övrigt i det sammanhanget också uttryck för sin beundran för
Oehlenschlæger. »It has indeed», skriver han, på femtiotalet alltså, »been
among the dreams of my long unsettled life, that the Danish
Shakespeare, with divers other foreign dramatists, might yet be
brought forward in England. . .»
Gillies’ drömmar voro också som sådana ytterst immateriella.
Men förutsättningen för deras förverkligande var olyckligtvis just
det välstånd, som han ägnat så liten tanke och så lättsinnigt gjort
av med: »I must have my own studio undisturbed, with stores of
new foreign books, and perfect command of my own time; lastly,
there must be no shadow on the mind of wordly cares and
perturbation, otherwise the spell would be broken».
Han beskriver, hur han arbetar: »When translations were pro-
1 Gillies’ Memoirs a. a., Vol. Ill, s. 84. Oehlenschlæger, som skrev sin
roman på tyska, omtalar det passerade något annorlunda i Erindringer (Köbenhavn
1851, Del IV, s. 26). Walter Scott skulle ha uppmuntrat honom och själv
ansträngt sig för att skaffa förläggare, han bifogar utdrag av brev från denne till A. A.
Feldborg, då bosatt i London och främjare av den danska litteraturens spridning
i England. »Forresten var Talen, fra min Side, kun om 100 Pund.» Vilket tyder
på att han hunnit läsa Gillies’ redogörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
