Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Hedvig af Petersens
time and space. But such intercourse could not even be attempted
without large outlay for importations, to which my wise publishers
demurred, insisting that they had already a greater stock of
continental publications than could be read, understood, or sold.
Objections were made even to a regular and comprehensive supply of
the German Liter atur-zeitungen, which I held to be indispensable;
and my cosmopolite notions were looked upon as utopian and
chimerical ... in truth, hardly any one cared a straw about the
matter, and the number of literary men at London, who then
meddled with foreign literature at all, was wofully limited. . . .»*
Detta vär Gillies’ första besök i London, och han blev mycket
väl mottagen. Han var en känd författare i god social ställning,
därtill omstrålad av det blivande redaktörskapets nimbus. Mycket
litet fallen för att ta andras gästfrihet i anspråk, ägnade han sig
under besöket mest åt sådana personer, som han på ett eller annat
sätt satte i förbindelse med tidskriften. Den ende han nämner i
samband med Londonbesöket är Dr. William Maginn, som för oss
har ett särskilt intresse, emedan han, då han ännu var bosatt i
Cork — alltså före 1824 — lärde sig svenska så fantastiskt fort,
att minnet därav länge levde kvar i hans hemort.2 Ävenså har
han i ett odaterat brev, likaledes från Cork, förhört sig hos
redaktören för Literary Gazette, William Jerdan, om hur han skulle få
tag på svenska böcker och i allmänhet upplysningar om svensk
litteratur.3 Maginn hade gjort Gillies’ bekantskap vid ett besök i
Edinburgh någon gång i början på 20-talet. Under Gillies’ första
Londonbesök gjorde de tillsammans en utflykt till sin gemensamme
vän, J. G. Lockhart. Jag har ingenstans funnit någon uppgift om,
att någon av dessa herrar skrev om svensk litteratur i någon av
de båda tidskrifterna. Men för Maginns del behöver den saken
inte ha utgjort något hinder. Han älskade sin anonymitet.
Litterära mystifikationer, både djärva och taktlösa, voro hans specialitet.
Han hade också — på Frasers sida — deltagit i kontroversen med
Cochrane.
I en senare uppsats hoppas jag få redogöra för och åtminstone
till sannolikhet utreda författarskapet till de övriga kring 1830-
1 Gillies’ Memoirs a. a., Vol. III, s. 148.
2 W. Maginn, Miscellaneous Writings. Edit. S. Mackenzie. New York
1855—57. Se dennes Memoir s. XXVII.
3 W. Jerdan, Autobiography. London 1852—53. Vol. Ill, s. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
