Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Hedvig af Petersens
fjorton språk. Bland dessa var svenska. B. hade några år tidigare
rest i Sverige och hade svenska förbindelser. I Foreign Quarterly
skrev han under åren 1827—1834 för vår del dels om en hebraisk
grammatika av den kände orientalisten, prosten J. Pettersson i
Håslöv, dels om tredje delen av det svenska avtrycket av Schönings
Heimskringla (Stockholm 1829). Men i julinumret 1830 hade han
en lång uppsats om dansJc-norsJc litteratur med en rikedom av
poetiska tolkningar, som äro av George Borrow. I januarinnmret 1832
anmälde han Sturlungasagan (Köpenhamn 1817—20) och isländsk
litteratur i allmänhet. I Westminster Review anmälde han i
aprilnumret 1827 — ävenledes med poetiska tolkningar — Finnische
Runen (Upsala 1819) och vidare Renvalls Lexicon Linguæ Finnice
(Abo 1823). Bowrings egentliga område var Östeuropa.1 Renvall
hade varit hans lärare.
Men om också Bowring, som det visat sig, inte är författare
till någon av de artiklar i Foreign Quarterly, som behandla svensk
litteratur i egentlig mening, är det dock så, att det svenska
inslaget i tidskriften rätteligen bör ses mot bakgrunden av en liten
hop mer och mindre framstående literati, som läste svenska,
intresserade sig för vår litteratur och då och då tolkade en svensk dikt
eller skrev en enstaka anmälan av något svenskt arbete. En sådan
i det svenska väl initierad var historikern Thomas Keightley, en
skicklig kompilator, mycket språkkunnig, folklorist, författare till
många böcker och flitig medarbetare i tidskrifter. I Foreign
Quarterly anmäler han arbeten av Finn Magnusen och Geijers
»Häfder». Långt senare, 1840—44, skall George Stephens,
Tegnéröversättaren, bidra med flera artiklar,2 men detta är här utan
intresse.
Att den Gillieska artikeln om Sverige visserligen kom till i
hast, men ingalunda av en händelse och att det inte kan ha berott
på påtryckning utifrån, när Sveriges moderna litteratur
uppmärksammades i Foreign Quarterly, framgår också av följande: »As
al-ready often indicated, my own leading object in the cultivation of
foreign literature, was to demonstrate the existence of treasures
hitherto unknown and unexpected, to bring out of the dark mine
1 Se vidare min artikel: Ett litterärt hundraårsminne. Svenska Dagbladet
1 sept. 1927.
2 Erslevs Forfatterlexicon. Supplement III, Köpenhamn 1868, art.
Stephens, G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
