Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga familjen i revelation och liturgi. Ett bidrag till kännedomen om birgittinsk tankevärld och birgittinskt inflytande. Av Toni Schmid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Heliga Familjen i revelation och liturgi 113
att t. ex. Joakim och Anna voro Marias föräldrar. När
Torque-mada försvarar det i Basel angripna påståendet »JSTuUum fuit
honestius matrimonium quam Joachim et Annae», kan han hänvisa
till Libellus såsom till en tydligen allmänt erkänd auktoritet.1 —
En annan medlem av den heliga familjen var däremot ännu icke
erkänd och vördad på samma sätt: Josef. Det fanns till och med
en viss folklig tendens att uppfatta honom som en löjlig figur.
Här gäller svårigheten personen som sådan.
Birgitta uppfattar hans ställning med största allvar. Ingen
skymt av löjlighet faller på honom. Hans vittnesbörd är nog för
att bevisa Marias virginitet. Han lyder ängelns bud och flyr icke,
och han tjänar Maria och hennes barn. Det är framför allt i
sjätte bokens femtionionde kapitel, Birgitta skildrar honom såsom
Marias förebildlige tjänare och make — en förebild för det liv,
den av henne grundade familia bör föra i vinea nova i Vadstena
under abbedissan. Det hela innebar ingen ny princip. Josef som
sponsus Marie och som nutritor Domini var icke ens främmande
för liturgien. Men det var en konkret och intim skildring, ett
urval av de drag som j äst kunde efterhärmas i en klosterstiftelse för
en dubbelorden. För detaljer om Josef är intresset icke så stort.
Så förbigås hans grav i Josafats dal, där även den visades. Den
hade ingen praktisk-liturgisk betydelse.
Samtliga tre exempel förete genomgående drag: de bygga på
evangelierna och på gängse och erkänt apokryfiskt och legendariskt
material. En praktisk synpunkt gör sig gällande: vad är rätt? hur
bör det firas? hur bör det eftersträvas? — Det ligger icke inom
ramen för denna uppsats att närmare gå in på Frälsarens Regel.
Ordensregeln är icke ny. Den har knappast någonsin velat vara
det. Dess styrka ligger icke i dess originalitet. Den ligger i dess
genomförbarhet. Den uppvisar i hög grad den egenskap som i
visionerna tillägges Maria och den Heliga Familjen i Nazaret:
discretio. Man har kallat Birgitta en eklektiker och det har hon
onekligen — för övrigt alldeles medvetet och öppet — varit. Men
det är en konstnär som valt och som av de olika dragen skapat
ett konstverk. Hennes visioner utgöra icke någon kompilation av
ställen ur olika verk, fastän man känner igen åtskilliga motiv.
Marias mantel, hostiemirakel, skärselden — det är gamla motiv,
kända från breviariernas lektier och från de mest brukliga legend-
1 Mansi, Concil. t. 30, eol. 781—2.
8 — 3337. Samlaren 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
