Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Källan till ett skoltal av Runeberg. Av Sven Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Sven Rinman
Den norbergska dissertationen är i själva verket en typisk
för-kantiansk kompilation på den idealestetiska linjen med
utgångspunkt från Sulzers idealdefinition, en stor del av resonemanget
hämtad från Batteux men med en märkbar nyklassisk tendens i
Ehrensvärds ända. Norbergs huvudintresse låg ju eljest åt annat håll,
men det var dock han, som inaugurerade Wood i Lund (»De
ingenio Homeri», 1789), och han begagnade flitigt dennes resultat i
avhandlingar från den antika ämnessfären. Det var väl denna
allmänna inriktning, som fäste Runebergs uppmärksamhet på hans
verk. Att han i övrigt gjorde sig så föga besvär med att omarbeta
dissertationen, visar närmast, att han tog sina officiella t alar
uppdrag vid läroverket mycket lätt. Han sparade sina krafter och sin
originalitet till väsentligare sysselsättningar. Man kan i varje fall
tydligen endast med försiktighet dra slutsatser för hans egen
räkning ur denna del av hans produktion. Dock torde mitt lilla fynd
kunna ge en viss belysning åt Runebergs i andra fall tydliga
beroende av förromantiska, klassicistiska strömningar. Både olikheter
och överensstämmelser med hans egna uttalanden böra kunna ge
hållpunkter för orienteringen.
Jag avtrycker här nedan de båda texterna parallellt, varvid de
obetydliga och rent formella skiljaktigheterna å ömse håll anges
med kursivering. Runebergs version visar sig därvid endast vara
en förkortad upplaga av Norbergs. Denne senare börjar —
signifikativt — med ett motto från Caylus, som givetvis saknas hos
Runeberg: »Quel charme pour 1’imagination, quand elie se transporte
dans ce pays des arts & de 1’esprit!» Runeberg har däremot de
övliga inledningsfraserna för ett dylikt tillfälle. Därefter följer på
båda ställena själva texten:
Efterl; Skr. 111:82:
Tribuendum esse irnaginationi
eximium humanae praestantiae et
felicitatis titulum, observarunt
philosophi, experiuntur omnes. Brevis
est voluptas, quae sensu percipitur,
jucundior autem et diuturnior, quae
imaginationi debetur. Haec enim
semper nobiscum est, peregrinatur,
rusticatur, omnes res praesentes et
absentes complectitur, praeteritas
recordatione revocans, futuras spe
Sel. opusc. ac. 11:382:
§ I. Tribuendum esse
imaginationi praedpuum humanae
praestantiae & felicitatis titulum,
observarunt Philosophi, experiuntur
omnes. Brevis est voluptas, quae
sensu percipitur: jucundior autem
& diuturnior, quae imaginationi
debetur. Haec enim semper
nobiscum est, peregrinatur, rusticatur;
omnes res, praesentes & absentes,
complectitur, praeteritas recorda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
